Allt annat än utveckling i årets internationella biståndsstatistik

OECD:s statistik för det internationella biståndet 2023 visar en ökning av det samlade biståndet för femte året i rad. Samtidigt sker det en minskning till insatser som bekämpar fattigdom i låg- och medelinkomstländer. Det är istället långivning till inte minst Ukraina, det humanitära biståndet, och ökat multilateralt stöd till framförallt Världsbanken som står för ökningarna.

OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) tar varje år fram statistik över medlemsländernas bistånd (på engelska ODA – Official Development Assistance). Biståndet ökade i absoluta siffror jämfört med förra året till 223,7 miljarder dollar. Summan motsvarar 0,37 procent av givarländernas sammanlagda BNI. 2022 var andelen 0,36 procent.

Sveriges bistånd ökar – eller minskar?

Sveriges bistånd hamnar på 0,91 procent av BNI, vilket innebär en ökning jämfört med 2022, då andelen av BNI var 0,89 procent. Ändringen handlar dock om hur fleråriga åtaganden redovisas, inte om att biståndet faktiskt ökar. Med den tidigare metoden skulle Sverige ha hamnat på cirka 0,85 procent av BNI, det vill säga en fortsatt minskning av biståndet. Tidigare räknades utbetalningar per år, numera räknas lån och krediter i sin helhet det år de ställs ut.*

Allt mer bistånd ges i form av förmånliga lån istället för gåvor. Det är riskabelt därför att det bidrar till partnerländernas redan ohållbara skuldbördor, i en tid där hunger och fattigdom ökar i många länder.

Lån före gåvobistånd

Allt mer bistånd ges i form av förmånliga lån istället för gåvor. Det är riskabelt därför att det bidrar till partnerländernas redan ohållbara skuldbördor, i en tid där hunger och fattigdom ökar i många länder. Medan höginkomstländerna har återhämtat sig väl efter covidpandemin ligger både ekonomisk och mänsklig utveckling långt efter i låginkomstländerna. Många länder lägger mer pengar på skuldbetalningar än på hälsovård och utbildning sammanlagt

– Låg- och medelinkomstländer behöver framför allt mer bistånd. Vi menar därför att Sveriges regering bör vara mycket försiktig med planerna på att införa nya biståndskrediter, så att de inte leder till ohållbara skulder, säger Eva Ekelund, ställföreträdande chef för Act Svenska kyrkan, en av medlemmarna i CONCORD Sverige som bevakar det internationella biståndets utveckling.

EU-ländernas bistånd minskade med hela 7,7 procent från 2022 till 2023. EU-institutionerna gav stora lån till Ukraina, men sammantaget minskade ändå EU:s bistånd.

Fortsatt extrem nivå på inhemska flyktingkostnader i EU:s bistånd

Det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att länder använder biståndsbudgeten för att täcka inhemska kostnader för flyktingmottagande. När många människor flydde från Ukraina 2022 stannade rekordmycket av det totala biståndet, hela 14,4 procent, i givarländerna. Fortfarande lägger givarländerna en mycket stor del av biståndet på hemmaplan, hela 13,8 procent av biståndet 2023. Det internationella civilsamhället har varit starkt kritiskt till detta. EU:s medlemsstater gav sammanlagt 15,7 miljarder dollar i bistånd till sig själva 2023, nästan samma som 2022 (16,9 procent av EU-ländernas bistånd 2023 vs 17,1 procent 2022.)

Sverige är ett positivt exempel internationellt när det gäller asylavräkningar:

– Varje biståndskrona till flyktingkostnader i Sverige och EU betyder mindre pengar till fattigdomsbekämpning. Det är ett steg i rätt riktning att regeringen nu återför 1,5 miljarder kronor till biståndet som inte användes för inhemska migrationskostnader 2023. Kristdemokraterna har idag gått ut med att de efter hårda förhandlingar har en överenskommelse om detta mellan Tidöpartierna, vilket vi välkomnar, säger Eva Ekelund.

– Varje biståndskrona till flyktingkostnader i Sverige och EU betyder mindre pengar till fattigdomsbekämpning. Det är ett steg i rätt riktning att regeringen nu återför 1,5 miljarder kronor till biståndet som inte användes för inhemska migrationskostnader 2023.

Behov och geopolitik

2023 var det mest konfliktdrabbade året på flera decennier, och behoven i världen är enorma. Ukraina toppar listan på mottagarländer. Det är ingen tvekan om att både de humanitära behoven och behovet för utvecklingsbistånd är enorma i Ukraina. Samtidigt ökar behoven i andra delar av världen också. Men stödet till dessa utsatta områden har stagnerat eller minskat, vilket kan bero på att de inte ses som intressanta ur ett geopolitiskt perspektiv.
Biståndet till de minst utvecklade länderna fortsatte minska, enligt de preliminära siffrorna för 2023. Det är länder som inte på långa vägar har återhämtat sig från effekterna av covid-pandemin, global inflation, skuldbörda och klimatkris.

Få länder uppfyller åtagandet

För mer än 50 år sedan åtog sig givarländer att investera 0,7 procent av sin BNI i internationellt bistånd. Det är ett löfte som fortfarande är långt ifrån att infrias. Endast fem länder nådde den överenskomna nivån 2023. Dessa var Norge, Luxemburg, Sverige, Tyskland och Danmark.

*För Sveriges del är det en flerårig skuldsedel för kärnstöd till Globala miljöfonden på 4,13 miljarder som ökar Sveriges nivå i DAC-statistiken för 2023. Detta kärnstöd utlovades redan inför FN-konferensen Stockholm +50 år 2022, så ökningen är inte en konsekvens till följd av den nuvarande regeringens politik.

Störst biståndsgivare i relativa termer (i procent av BNI): 
1. Norge 1,09

2. Luxemburg 0,99
3. Sverige 0,91
4. Tyskland 0,79
5. Danmark 0,74 

Störst biståndsgivare i absoluta termer: 
1. USA 66 miljarder dollar 
2. Tyskland 36,7 miljarder dollar 
3. Japan 19,6 miljarder dollar 

4. Storbritannien 19,1 miljarder dollar 

5. Frankrike 15,4 miljarder dollar 

Länk till OECD:s statistik för 2023: https://www.oecd.org/dac/financing-sustainable-development/development-finance-standards/official-development-assistance.htm