Allt mer bistånd stannar i EU som missar historiskt biståndsmål

EU missade sitt biståndslöfte för 2015, och lät en allt större del av biståndet stanna inom unionens gränser. Sverige nådde nästan sitt eget enprocentsmål under förra året men är ett av de länder som använde mest bistånd till att bekosta ett inhemskt flyktingmottagande. Det visar ny statistik från OECD.

År 1970 enades världens rika länder om att avsätta 0,7 procent av BNI till utvecklingsbistånd. Målet har aldrig nåtts och 2005 satte därför EU år 2015 som deadline för att uppfylla löftet. Idag visar dock statistik från OECD att endast fem EU-länder nådde målet.

Sverige, som satt ett eget mål på 1 procent, avsatte 0,96 procent av BNI till bistånd 2015 men redovisade en siffra på hela 1,4 procent till OECD. Skillnaden beror enligt regeringen på att det Sverige rapporterat in inkluderar totala kostnader för mottagandet av asylsökande, siffror som även omfattar kostnader som finansierats från andra delar av statsbudgeten än biståndet.

- Det är positivt att Sverige står fast vid målet om att ge 1 procent av BNI i bistånd. Svenskt bistånd gör stor skillnad för världens fattiga. Samtidigt är det mycket bekymrande att EU och dess medlemsstater inte uppnår 0,7 procent. Det hotar EU:s trovärdighet som biståndsgivare och samarbetspartner, och det slår hårt mot människor som lever i fattigdom och i konflikt- eller katastrofdrabbade miljöer, säger Lisa Sjöblom, generalsekreterare på Forum Syd. 

Under 2015 gick enligt OECD 22 procent av Sveriges biståndsbudget till kostnader för flyktingmottagande, långt över EU-ländernas genomsnitt på 13,1 procent. Samtidigt har EU-ländernas avräkningar för flyktingmottagande mer än fördubblats jämfört med 2014, något som svenska och europeiska biståndsorganisationer varnat för fortsätter är kritiska till.

När regeringen idag lämnade regeringens ekonomiska vårproposition för 2016 till riksdagen är det tydligt att trenden med att i ökad utsträckning bekosta det svenska flyktingmottagandet med biståndsmedel fortsätter; under 2016 kommer regeringen att använda 12,3 miljarder kronor, motsvarande 28,3 procent av biståndsbudgeten, för att bekosta flyktingmottagandet.

- Sveriges avräkningar leder inte bara till att det svenska biståndet minskar. Det påverkar också politiken i andra länder. Andra länder sneglar på hur Sverige gör, och vi kan idag se bevis på att allt fler länder gör avräkningar för att betala flyktingmottagande. Sverige ska ha en solidarisk och human flyktingpolitik. Människor som lever i fattigdom och utsatthet ska inte betala för Sveriges flyktingmottagande. Att avräkningar är tillåtna enligt reglerna betyder inte att det är moraliskt riktigt, säger Gunilla Hallonsten, tillförordnad internationell chef för Svenska kyrkans internationella arbete.

För mer information, kontakta: Hanna Hansson, Policysamordnare, CONCORD Sverige, 076 793 4009

CONCORD Sverige samordnar sedan flera år svenska civilsamhällesorganisationers arbete med att bevaka EU-ländernas biståndsåtaganden och är den svenska nationella plattformen i CONCORD Europa, som genom AidWatch-initativet granskar EU-länders bistånd. Följande organisationer ingår i AidWatch-gruppen: Diakonia, Forum Syd, Union to Union, Plan Sverige International, Svenska Afghanistankommittén, Rädda Barnen, Svenska kyrkans internationella arbete, Svenska missionsrådet, We Effect och Världsnaturfonden WWF.

Se statistiken här: http://www.oecd.org/dac/development-aid-rises-again-in-2015-spending-on-refugees-doubles.htm

CONCORD Sverige representerar mer än 50 civilsamhällesorganisationer som arbetar med bistånds- och utvecklingsfrågor. Vårt uppdrag är att bedriva ett gemensamt opinions- och påverkansarbete om Sveriges och EU:s utvecklingspolitik.