Biståndet ökar – men de fattigaste länderna får mindre

EU:s medlemsländer ökade sitt officiella bistånd under 2016, från 73,4 till 81,3 miljarder dollar, visar ny statistik från OECD. Medan stöd till humanitära insatser och inhemskt flyktingmottagande ökar, minskar biståndet till de fattigaste länderna, tvärtemot givarländernas löften.

1970 enades världens rika länder om att avsätta 0,7 procent av BNI till utvecklingsbistånd. Målet har aldrig nåtts och nås inte i år heller, visar statistik från OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

• OECD/DAC:s biståndsstatistik

EU nådde sammantaget 0,51 procent av BNI i år. Av alla EU-medlemsländer når endast fem upp till 0,7 procent: Luxemburg, Sverige, Danmark, Storbritannien och Tyskland. För Tyskland är det första gången, men inte på grund av större satsningar på fattigdomsbekämpning utan genom ökade avräkningar för flyktingmottagande.

Att avräkningar för flyktingmottagande blir större är en märkbar trend i många länder. Avräkningarna växte med 27,5 procent, till sammanlagt 15,4 miljarder dollar under 2016. Av OECD-ländernas totala bistånd gick 10,8 procent till att täcka inhemska kostnader för flyktingmottagande under 2016. I Sveriges fall låg siffran på 16,9 procent.

EU har gjort upprepade utfästelser om att prioritera stöd till de allra fattigaste länderna. Årets statistik visar dock på en motsatt trend. Av det totala biståndet så sjönk stödet till de minst utvecklade länderna med 3,9 procent jämfört med året innan.

– Det är positivt att Sverige står fast vid målet om att ge 1 procent av BNI i bistånd. Svenskt bistånd gör stor skillnad för världens fattiga, säger Kristina Henschen, chef på Union to Union.
Hon fortsätter:
– Samtidigt hotas EU:s trovärdighet om medlemsstaterna inte når sina mål om biståndets kvantitet och kvalitet. Att EU:s ledare dessutom vill använda biståndet i andra syften än fattigdomsbekämpning, till exempel samarbeten kring migrationskontroll eller med militära aktörer, det är djupt oroande. Bistånd ska vara bistånd!

Förhandlingar om en ny gemensam utvecklingspolitik pågår just nu inom EU. Utkastet som ligger på förhandlingsbordet innehåller skrivningar om att kostnader som är relaterade till migrations- och säkerhetspolitiska åtgärder borde få klassas som bistånd i ännu större utsträckning. Detta kan få allvarliga konsekvenser för biståndets fokus på fattigdomsbekämpning, eftersom även OECD håller på att se över reglerna för vad som ska få redovisas som bistånd. EU-medlemsländerna har stort inflytande inom OECD:s biståndskommitté, och EU:s röst kan avgöra hur de nya reglerna kommer att se ut.

– När nu OECD/DAC har startat förhandlingar för att modernisera reglerna för vad som kan klassas som bistånd är det viktigt att Sverige visar ledarskap och verkar för tydliga regler som ser till att grundprinciper om fattigdomsbekämpning och utveckling inte glöms bort, säger Erik Lysén, internationell chef på Svenska kyrkan.

CONCORD Sverige samordnar svenska organisationers gemensamma arbete med att bevaka EU-ländernas biståndsåtaganden. CONCORD Sverige är en del av den europeiska plattformen CONCORD Europa som genom AidWatch-initiativet årligen granskar samtliga EU-länders bistånd. Senaste AidWatch-rapporten finns här.

Följande organisationer ingår i AidWatch-gruppen: Diakonia, Forum Syd, Union to Union, Plan International Sverige, Svenska kyrkans internationella arbete, Svenska missionsrådet, We Effect och Världsnaturfonden WWF.

För mer information, kontakta:
Åsa Thomasson, Policysamordnare, CONCORD Sverige, +46 73 514 17 52

CONCORD Sverige är en plattform som samlar 60 organisationer. Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik till en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.