Drastiskt minskad finansiering ger kritiskt hälsoläge

Internationellt bistånd till global hälsa har minskat med mellan 30 och 40 procent under de senaste två åren. Även Sverige, som länge varit en förkämpe för hälsa och SRHR i globala sammanhang, redovisar nu en tydlig nedgång i finansiering till dessa frågor. CONCORD Sverige har granskat regeringens politik inom området.

”Hälsa till de mest utsatta” är ett av sju prioriterade områden i regeringens så kallade reformagenda för biståndet. Hälsa och SRHR lyfts ofta i regeringens kommunikation som områden som värnats i de annars stora nedskärningarna. Ändå minskade Sveriges hälsobistånd med 10 procent mellan 2023 och 2024 och landade på drygt 5,1 miljarder kronor. Det är den lägsta nivån på biståndet till hälsa och SRHR sedan 2012, medräknat inflationen. Andelen av det totala biståndet är något högre 2024 jämfört med 2023 (10,7 % respektive 10,3 %), vilket beror på att det totala biståndet minskade markant. Andelen bistånd som går till SRHR har sjunkit med 35 procent sedan 2018.

Ledarskap för global hälsa kommer att stå på agendan denna vecka då Bill Gates besöker Stockholm. I Goalkeepers-rapporten som Gates-stiftelsen ger ut konstateras att en minskning på 20 procent i global hälsofinansiering kan leda till att ytterligare 12 miljoner barn dör fram till 2045. 

- Nedskärningar i biståndet till hälsa och SRHR slår hårt mot barn, och allra hårdast drabbas flickor. Jag vill särskilt lyfta sambandet mellan barns hälsa och kvinnoorganisationers arbete. För att skydda barns rätt till hälsa behöver Sverige och andra länder stödja kvinnorättsorganisationer som når flickor på platser där skyddsnäten brister, säger Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen.

För att skydda barns rätt till hälsa behöver Sverige och andra länder stödja kvinnorättsorganisationer som når flickor på platser där skyddsnäten brister.

 

I briefen ”Kritiskt läge – svensk och internationell finansiering till global hälsa och SRHR” ges en översikt av det bistra läget globalt. Många av de enorma framsteg som gjorts inom hälsoområdet har stannat av på grund av klimatförändringar, geopolitiska spänningar, långsam återhämtning efter Covid19-pandemin och stora biståndsgivares nedskärningar i en tid när internationellt samarbete behövs mer än någonsin.

Hälsosatsningar är bland de mest ekonomiskt smarta investeringarna i utveckling. Att exempelvis undvika tonårsgraviditeter skyddar liv och hälsa, och undviker också stora konsekvenser och kostnader för samhället samt lidande för flickorna själva under hela livet.
- För att säkerställa flickors rätt till hälsa men även trygghet och skydd så krävs investeringar i lokalt förankrade organisationer som kan arbeta tillsammans med familjer och traditionella och religiösa ledare för att förhindra bland annat barnäktenskap och könsstympning. Erikshjälpen ser att när dessa organisationer får rätt förutsättningar får vi fantastiska resultat där attitydförändringar sker och flickor får möjlighet att gå i skolan och växa upp i trygghet, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare på Erikshjälpen.

När lokalt förankrade organisationer får rätt förutsättningar får vi fantastiska resultat där attitydförändringar sker och flickor får möjlighet att gå i skolan och växa upp i trygghet.

De flesta länder som regeringen valt att fasa ut biståndssamarbete med är fragila stater, ofta konfliktdrabbade länder där behoven är stora vad gäller grundläggande samhällstjänster. Myanmar och Sydsudan är två exempel på länder där svenskt stöd på hälsoområdet nu fasas ut. Även om regeringen uttrycker att hälsa och SRHR ska värnas så innebär de långtgående utfasningarna och budgetminskningarna i länder i Afrika och Asien att Sveriges arbete för global hälsa och SRHR sammantaget minskar kraftigt.

Länk till rapporten: https://concord.se/rapporter/kritiskt-lage