EU:s bistånd når inte de som behöver det mest

En ny rapport visar att EU:s bistånd missar målen och styrs av egenintressen. Säkerhets- och migrationspolitiska intressen prioriteras framför stöd till de som lever i de mest fattigdomsdrabbade länderna. Hela en femtedel av EU:s bistånd stannade inom unionen år 2017.

Det är den europeiska plattformen för biståndsorganisationer, CONCORD Europa, som idag släpper sin årliga granskning av EU:s bistånd - AidWatch. Den visar att biståndsnivåerna står stilla och att majoriteten av EU:s medlemmar drar ner på sitt bistånd – Sverige undantaget. EU har som mål att 0,7 procent av BNI ska gå till bistånd, men 2017 kom man bara upp till 0,49 procent, en minskning jämfört med året innan. Med dagens takt skulle dröja ända till 2057 innan EU når sitt biståndsmål.

Det är särskilt biståndet till de som behöver det mest – länderna med mest utbredd fattigdom – som inte levereras. Detta rimmar illa med principen om att ingen ska lämnas utanför – leave no one behind – när världen strävar mot att nå de globala målen i Agenda 2030. EU, som är världens största biståndsgivare, har sagt sig vilja öka biståndet till dessa länder. Men det går trögt och man når 2017 bara upp till hälften av de 0,2 procent av BNI som är målsättningen till 2025. Men även om EU skulle nå sitt mål räcker det inte. Studier visar att för att ha en chans att utrota fattigdomen till 2030 behöver det skjutas till betydligt mer pengar än så till just låginkomstländer.

- År 2030 räknar man med att den extrema fattigdomen i världen kommer att vara koncentrerad till sköra stater som är drabbade av kris och konflikt. Vi ser en stor risk i att länder som Afghanistan och de människor vi jobbar med halkar efter när andra länder minskar fattigdomen. EU måste börja leva upp till sina åtaganden gentemot dessa länder och stärka sitt arbete där behoven är som störst, säger Andreas Stefansson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén i en kommentar till rapporten.

Just nu pågår processen med att förhandla fram EU:s framtida budget. AidWatch-rapporten visar att EU i budgetprocessen tenderar att vilja lägga biståndspengar i subventioner till näringslivet och där det kan gynna EU säkerhetspolitiskt. Biståndet kombineras i flera länder med villkor om att mottagarlandet ska minska migration till Europa. Det är en trend som går stick i stäv med vedertagna principer om vad som är effektivt bistånd. Sverige går delvis emot den europeiska trenden och behöver fortsätta vara en motkraft mot den negativa utvecklingen.

- Sverige har en enormt viktig roll att spela i förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget. Det här är den EU-budget som måste leverera på de globala målen i Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatet. Biståndets roll är att främja en rättvis och hållbar utveckling. Inte att minska migration eller öka konkurrenskraften för europeiska företag. För att nå målet om att utrota fattigdomen till 2030 måste svenska politiker verka för att de som lever i störst fattigdom prioriteras i EU:s bistånd, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Presskontakter:

Hedvig Söderlund, Policyhandläggare på Svenska Afghanistankommittén, nås på 073 987 24 17

Göran Eklöf, Senior rådgivare, Världsnaturfonden WWF, nås på 070 602 57 57

Christina Wassholm, Kommunikationsansvarig CONCORD Sverige, tel:070 40 53 228

CONCORD Sverige samordnar svenska organisationers gemensamma arbete med att bevaka EU-ländernas biståndsåtaganden. CONCORD Sverige är en del av den europeiska plattformen CONCORD Europa som genom AidWatch-initiativet årligen granskar alla EU-länders bistånd.

Följande organisationer ingår i CONCORD Sveriges AidWatch-grupp: Diakonia, Forum Syd, Plan International Sverige, Rädda Barnen, Svenska Afghanistankommittén, Svenska kyrkans internationella arbete, Svenska missionsrådet, Union to Union, We Effect och Världsnaturfonden WWF.

CONCORD Sverige är en plattform som samlar 64 organisationer. Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.