​EU:s svikna biståndslöften hot mot Agenda 2030

Ett år efter att de antogs är de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 redan hotade. Orsaken är EU:s ovilja att leva upp till sitt biståndslöfte, och ett överutnyttjande av regler som tillåter att inhemska kostnader redovisas som bistånd. Sverige nådde sitt biståndsmål 2015, men endast på grund av rekordstora avräkningar för inhemskt flyktingmottagande, visar årets AidWatch-rapport.

EU och dess medlemsstater har ett mål om att avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd, ett mål som aldrig har nåtts. Enligt årets AidWatch-rapport, som granskar EU-biståndet, nådde endast fem länder hela vägen fram 2015: Luxemburg, Sverige, Danmark, Nederländerna och Storbritannien. Utvecklingen äventyrar de åtaganden som bland annat EU gjort inom ramen för Agenda 2030. Där understryks biståndets unika roll för att agendans mål ska kunna nås.

Totalt sett rapporterade EU in ett bistånd på 0,44 procent förra året. Nära en femtedel nådde dock aldrig utvecklingsländerna, utan stannade i EU för att framför allt bekosta ett inhemskt flyktingmottagande. Om man räknar bort de medel som stannade kvar, var biståndet 0,36 procent av BNI. Sverige nådde nästan det egna målet på 1 procent, men bara när regeringens avräkningar för att bekosta flyktingmottagande inkluderas.

- För drygt ett år sedan lovade världens ledare att skapa en hållbar utveckling för alla människor i alla länder fram till år 2030. När vi nu granskar EU:s engagemang, ter sig dess löften som tomma ord. Utan ett effektivt bistånd och uppfyllda biståndslöften är Agenda 2030 hotad, säger Kristina Henschen, ordförande i CONCORD Sverige.

Aidwatch-rapporten pekar även på några oroväckande trender inom EU:s bistånd, bland annat en försämrad transparens. Under senare tid har mottagarländer, parlamentariker och civilsamhälle i allt högre grad exkluderats från viktiga utvecklingspolitiska processer. Det är också oroande att allt mer bistånd går till att värna unionens migrationspolitiska intressen, och villkoras i flyktinguppgörelser med fattiga länder.

- Att EU använder bistånd som påtryckningsmedel är oacceptabelt och går emot principerna för hur bistånd ska användas. EU har inte bara lovat att ge 0,7 procent av BNI, utan också skrivit under på att mottagarländernas behov ska avgöra hur biståndet används och att fattigdomsbekämpning ska stå i centrum, säger Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete.

Om AidWatch
År 2005 åtog sig EU (medlemsstater och EU-kommissionen) att senast 2015 avsätta 0,7% av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd. OECDs biståndskommitté DAC tillåter avräkningar för vissa typer av kostnader från biståndet, till exempel räntor, vissa studentkostnader och inhemskt flyktingmottagande. Det är kostnader som AidWatch inte betraktar som genuint bistånd. Bistånd ska karaktäriseras av en reell överföring av medel till utvecklingsländer.

AidWatch är en del av CONCORD Europa, en europeisk konfederation av civilsamhällesorganisationer som arbetar med utvecklingsfrågor. CONCORD Sverige är den svenska plattformen av CONCORD Europa och Aidwatch. Rapporten syftar till att hålla EU ansvarigt för sitt åtagande om 0,7 % av BNI till bistånd och att använda detta på ett genuint och effektivt sätt. 

CONCORD Sverige representerar närmare 60 civilsamhällesorganisationer som arbetar med bistånds- och utvecklingsfrågor. Vårt uppdrag är att bedriva ett gemensamt opinions- och påverkansarbete om Sveriges och EU:s utvecklingspolitik.