Generöst svenskt flyktingmottagande behövs – men det är inte bistånd

Stora delar av det svenska biståndet föreslås även under 2017 få bekosta ett inhemskt flyktingmottagande, enligt regeringens budgetproposition. Men att kalla nationella utgifter för bistånd är fel, och att låta prognoser för antalet asylsökande styra biståndet skapar en oönskad ryckighet, säger CONCORD Sveriges AidWatch-arbetsgrupp. Samtidigt välkomnas flera av regeringens prioriteringar och en bibehållen ambition för biståndet på 1 procent av BNI.

Nästa år väntas enligt regeringen ”kostnaden för asylsökande från låg- och medelinkomstländer uppgå till 9 miljarder kronor, varav 8,1 miljarder kronor räknas in i biståndsramen, vilket motsvarar 18 procent av det totala biståndet”. Det innebär att avräkningarna för flyktingmottagande för nästa år ökar med 2,2 miljarder kronor jämfört med 2016.

Regeringens prognos bygger främst på beräkningar över hur många som söker asyl i Sverige nästa år. Under 2016 uppgick avräkningarna som högst till 28 procent av biståndet, men den slutgiltiga summan reviderades nyligen ned eftersom antalet asylsökande blev färre än väntat. 

Regeringens hantering av biståndsbudgeten har fått kritik både från Riksrevisionen och civilsamhället för att skapa en ryckighet som får allvarliga konsekvenser för biståndets långsiktighet.

”Regeringen fortsätter att utgå ifrån en osäker modell där Migrationsverkets prognoser får avgöra hur en femtedel av biståndet ska användas. Det får svåra konsekvenser för de människor som biståndet är avsett för”, säger Bo Forsberg, generalsekreterare på Diakonia, och tillägger:

”Sverige ska ha ett generöst flyktingmottagande, men vi vänder oss emot att det är fattiga människor som får stå för notan. Utgifter i Sverige som tas från biståndet ska inte kallas för bistånd.”

Även på Rädda Barnen är man kritisk till de fortsatt stora avräkningarna.

”Regeringen måste se över och ändra systemet för hur de gör avräkningar och budgetera på ett sätt som garanterar att biståndet endast används till utvecklingssamarbete och humanitära insatser”, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen.

I budgetpropositionen skriver regeringen att den avser att särskilt prioritera bland annat humanitärt bistånd, mänskliga rättigheter, klimat, migration och utveckling samt global jämställdhet under 2017. Dessutom ska regeringen ytterligare förstärka ”Sveriges arbete vad avser det krympande utrymmet för demokratins alla aktörer”, något som AidWatch-gruppen välkomnar.

”De senaste åren har vi sett allvarliga inskränkningar för det civila samhällets förutsättningar att verka vilket i förlängningen är ett hot mot demokratin i de länder vi verkar i”, säger Elisabeth Dahlin.

Följande organisationer ingår i arbetsgruppen för AidWatch: ActionAid, Diakonia, Forum Syd, Individuell Människohjälp, IOGT-NTO, Plan International Sverige, RFSL, RFSU, Rädda Barnen, Svenska Afghanistankommittén, Svenska missionsrådet, Svenska kyrkans internationella arbete, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Union to Union, Wateraid, We Effect och Världsnaturfonden WWF.

CONCORD Sverige representerar 59 civilsamhällesorganisationer som arbetar med bistånds- och utvecklingsfrågor. Vårt uppdrag är att bedriva ett gemensamt opinions- och påverkansarbete om Sveriges och EU:s utvecklingspolitik.