2020-06-11 04:00Pressmeddelande

Granskning visar allvarlig brist på genusperspektiv i klimatpolitiken

I återhämtningen efter coronakrisen har vi en chans att bygga upp en mer hållbar värld än tidigare. För att omställningen ska vara både inkluderande och rättvis krävs en klimatpolitik som ser flickor och kvinnor som aktörer. Men den granskning som släpps idag visar att både svenska och internationella lagar och ramverk missar att göra kopplingen mellan genus och klimat. Med det missas också chansen att bygga en grön och jämställd värld.

 

Idag släpps rapporten ”Feminist policies for Climate justice – highlighting key linkages between gender and climate” som går igenom svenska och internationella lagar och policys på jakt efter kopplingen mellan jämställdhet och klimat. Resultatet är nedslående. Sverige har ett klimatramverk som på flera områden saknar genusanalys och en feministisk utrikespolitik som missar att ta ett helhetsgrepp om hur jämställdhet och klimatarbetet hänger ihop.

– Vi saknar ett erkännande om flickors och kvinnors specifika roller i klimatkrisen. Det handlar om att flickor och kvinnor bidrar till och drabbas av klimatförändringar på andra sätt än män, men också att de är viktiga förändringsaktörer i omställningen, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige

 

Granskningen har gjorts av 16 svenska organisationer med expertis inom områdena jämställdhet och klimat. Klimatfrågan har hamnat i skymundan av coronapandemin men är central i återhämtningen efter krisen. För att anpassningar och handlingsplaner ska vara effektiva måste de grundas i en genusanalys. Det är därför en besvikelse att jämställdhetsministern inte ingår i regeringens nya klimatkollegium.

Rapporten går igenom hur klimatförändringarnas konsekvenser drabbar kvinnor och män olika. Det kan handla om brist på rent vatten och de konflikter och säkerhetshot som uppstår när efterfrågan ökar på redan begränsade resurser.

Klimatförändringar och patriarkala maktstrukturer är nära sammanlänkade. Kvinnor och flickor riskerar att ytterligare utsättas för stora risker när klimatförändringar orsakar minskade resurser, stora flyktingströmmar och konflikter. Med ett feministiskt perspektiv kan vi förstå dessa maktförhållanden och skapa en hållbar framtid, säger Elin Liss, tillförordnad generalsekreterare för IKFF.

 

Rapporten tar upp frågor om flickors och kvinnors roller som miljöförsvarare, som exempelvis småbrukare som försvarar rätten till land och skolstrejkerna för klimatet. I sina protester utmanar de strukturella orättvisor och rådande könsmaktsordning och utsätts därför för trakasserier, hot och våld.

Människor som skyddar miljö- och markrättigheter runt om i världen blir allt mer utsatta. Vi ser att kvinnliga miljöförsvarare möts av specifika former av våld och diskriminering och exempelvis löper större risk att utsättas för sexuellt våld. Vi måste stå upp för kvinnliga miljöförsvarares viktiga kamp och stärka deras skydd i både svenska och internationella ramverk, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

 

I rapporten lyfts också exempel på hur en feministisk klimatpolitik kan bidra till att minimera de globala utsläppen. Den presenterar alternativ till strikta ekonomiska modeller för att mäta utveckling och pekar på möjligheterna som finns i att utmana rådande normer och maktstrukturer för att ställa om till en grön och jämställd värld.

Feministiska rörelser och kvinnliga miljöförsvarare lever redan alternativen och kan inspirera klimatpolitiska ramverk och Sveriges utrikespolitiska prioriteringar. Kvinnliga lantbrukare i syd, som får ta den värsta smällen när naturkatastrofer slår till, använder redan lokalanpassade och klimatsmarta agroekologiska metoder vi måste lära av och stötta, säger Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna.

 

Ladda ner rapporten här: https://concord.se/rapporter/feminist-policies-for-climate-justice

 

 

Ansvarig kontaktperson:

Christina Wassholm, kommunikationsansvarig CONCORD Sverige, 070-405 32 28

 

 

Talespersoner:

Plan International Sverige

Kontakt: Sofia Klemming Nordenskiöld, pressansvarig, sofia.nordenskiold@plansverige.org

 

Elin Liss, tf. generalsekreterare IKFF

Expertområden: Konflikt, säkerhet och genus kopplat till klimat

Kontakt: Victoria Frisk Garcia, victoria.frisk.garcia@ikff.se, 0736003819

 

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Expertområden: Miljöförsvarare och småskaligt fiske

Kontakt: Petra Holgersson, pressekreterare, petra.holgersson@naturskyddsforeningen.se, 072-5654405

 

Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna

Expertområde: Hur feministiska rörelser och perspektiv kan bidra till en bättre klimatpolitik. Kan ge exempel från internationellt utvecklingssamarbete och prata om hur det bör drivas, lyfta lokala partners, markfrågor och hur klimatförändringar slår hårdast mot ex. kvinnliga bönder.

Kontakt:  louise.lindfors@afrikagrupperna.se,   073-941 79 76

 

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna

Expertområden: Konflikt och genus (kvinnor- freds och säkerhetsagendan) kopplat till klimat och hur anti-feminism, nationalism och klimatförnekare hänger samman.

Kontakt: Anna-Carin Hall, pressansvarig, 0733-609125  anna-carin.hall@kvinnatillkvinna.se

 

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect

Expertområden: Jämställdhet och klimaträttvisa (samt hållbart jordbruk och säker tillgång till mat)

Kontakt: Anna.Tibblin@weeffect.org, +46766272774

 

Cecilia Chatterjee Martinsen, generalsekreterare WaterAid

Expertområden: vatten, sanitet och hygien, samt dess koppling till andra områden som jämställdhet och klimat. 

Kontakt: Petter Gustafsson, pressekreterare. Petter.gustafsson@wateraid.se. 072 85 85 851



Om CONCORD Sverige

CONCORD Sverige är en plattform som samlar 73 organisationer. Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.

Kontaktperson

Christina Wassholm
Kommunikationsansvarig
Christina Wassholm

Relaterad media