Historiskt ras i internationellt bistånd

OECD:s biståndsstatistik för 2025 släpptes idag och konstaterar en historisk minskning av biståndet med 23,1 procent, ner till 174,3 miljarder dollar. Det är den största minskningen från ett år till ett annat någonsin, och enligt OECD är biståndsnivåerna nu tillbaka där de var vid startskottet för Agenda 2030, år 2015.

OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) tar varje år fram statistik över medlemsländernas bistånd (på engelska ODA – Official Development Assistance). Den preliminära statistiken för 2025 presenteras i ett läge då stora ekonomier som USA, Storbritannien och alltmer även Tyskland och Frankrike drar undan stöd till utsatta länder. EU-ländernas bistånd minskade med 9,8 procent. Den minskande trenden syns i 26 av 34 DAC-medlemsländer, men de fem största biståndsgivarna stod för 95,7 procent av den totala minskningen. USA stod ensamt för tre fjärdedelar av minskningen. Eftersom USA är en stor givare till det humanitära systemet påverkas det humanitära biståndet extra mycket och minskade med 35,8 procent.

Höginkomstländerna sviker

Alla höginkomstländer har lovat att ge minst 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd. Biståndet 2025 motsvarar 0,26 procent av givarländernas sammanlagda BNI, ner från 0,33 procent år 2024. EU-länderna gav 0,42 procent av BNI, ner från 0,49 procent. Trots att biståndet fick en mindre andel av EU-ländernas gemensamma inkomster ökade EU:s andel av det globala biståndet till att nu utgöra hälften. Detta på grund av de kraftiga nedskärningarna i framför allt amerikanskt och brittiskt bistånd.

Det finns inget vi mot dem. Det finns bara ett vi.

OECD DAC:s ordförande Carsten Staur uppmanade förra året till att i tider av minskning lägga stor vikt vid att biståndet investeras där det behövs mest, särskilt i de fattigaste länderna. I år kan vi se att många givarländer gör precis tvärtom. Biståndet till Afrika söder om Sahara minskar med 26,3 procent och biståndet till de minst utvecklade länderna med 25,8 procent. Vid årets presskonferens handlade Staurs budskap om vikten av att hantera både kort- och långsiktiga kriser i globalt samarbete. ”Det finns inget vi mot dem. Det finns bara ett vi.” sa han.

En del av förklaringen till att biståndet minskar är att resurser flyttas till militärt försvar. En annan att biståndsgivare lägger om biståndet till att i högre grad gynna inhemska intressen.

Om vi inte investerar i insatser för att förebygga konflikter, pandemier och klimatrelaterade katastrofer blir konsekvenserna långt mer kostsamma för oss alla

– Det är ett kortsiktigt agerande som inte svarar mot de växande behov och kriser vi ser runt om i världen. När vi investerar i fattigdomsbekämpning och långsiktig utveckling minskar vi risken för betydligt större kostnader längre fram — både i pengar och i människoliv. Om vi inte investerar i insatser för att förebygga konflikter, pandemier och klimatrelaterade katastrofer blir konsekvenserna långt mer kostsamma för oss alla, säger Kajsa Johansson som är generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén.

Sverige tredje största givaren till Ukraina

Sverige ser i statistiken ut att öka sitt bistånd till 58,5 miljarder kr eller 0,85 procent av BNI, men det beror på att en kredit för ett femårigt stöd redovisas i statistiken (se faktaruta). Sveriges bistånd hade utan effekten av den krediten hamnat på cirka 0,77 av BNI.
Sverige är den tredje största biståndsgivaren till Ukraina globalt sett, efter Kanada och Norge, räknat i andel av det bilaterala biståndet. Av EU-länderna utmärker sig Sverige som den största biståndsgivaren till Ukraina relativt sett och den näst största givaren till Ukraina i absoluta tal med 6 miljarder kronor (efter Tyskland).

Stort Ukrainastöd på bekostnad av de mest utsatta

Samtidigt sker en neddragning utan motstycke i Sveriges stöd till de mest utsatta länderna. Det handlar om länder som av FN definieras som ”minst utvecklade länder” (MUL), fragila och konfliktdrabbade länder, och länder i Afrika söder om Sahara (ofta tre överlappande kategorier).

– Det kraftigt minskade stödet till världens mest utsatta länder är djupt oroande, särskilt i en tid när de humanitära behoven ökar dramatiskt. I länder som Sudan, Sydsudan, Tchad och Demokratiska republiken Kongo möter vi konsekvenserna av konflikt, massflykt och systemkollaps varje dag, säger Josephine Sundqvist som är generalsekreterare för Läkarmissionen.

Höginkomstländerna har gett löftet att minst 0,2 procent av BNI i bistånd ska nå de minst utvecklade länderna. Sverige har länge uppfyllt detta mål. I Sveriges underlag för statistiken till DAC framgår dock att det bilaterala stödet till MUL nu ligger på 0,11 procent av BNI, nästan en halvering av nivån jämfört med 2021.

År	2021	2022	2023	2024	2025
Sveriges bilaterala stöd till MUL (% av BNI)	0,21	0,16	0,16	0,15	0,11
Sveriges totala stöd till MUL (inkl. multilateralt kärnstöd)	0,33	0,28	0,30	0,24	Publ. i dec 2026

Källa: UD samt OECD

– När Sverige nu nästan halverat sitt bistånd till de minst utvecklade länderna bidrar det till en global trend som riskerar att lämna miljontals människor utan skyddsnät. Det här är inte bara en budgetfråga, utan en fråga om vilket ansvar Sverige tar när pågående konflikter eskalerar, säger Josephine Sundqvist, Läkarmissionen.

När Sverige nu nästan halverat sitt bistånd till de minst utvecklade länderna bidrar det till en global trend som riskerar att lämna miljontals människor utan skyddsnät.

I absoluta tal är det 2,3 miljarder kronor mindre till de mest utsatta länderna 2025 jämfört med året innan. De ytterligare nedskärningarna till de mest utsatta länderna i budgeten för 2026 innebär att Sverige inom kort kommer att missa 0,2-åtagandet.
Om Sverige hade hållit fast vid åtagandet om en procent av BNI i biståndet hade det funnits 13 miljarder kronor ytterligare i biståndsbudgeten år 2025, vilket med råge hade räckt till att stödja Ukraina utan att behöva ta bort stöd från länder där behoven är enorma.

Läs mer om Sveriges nedskärningar här: https://concord.se/fem-fakta-om-nedskarningarna-i-sveriges-bistand

Störst biståndsgivare i procent av BNI:
Norge 1,03
Luxemburg 0,99
Sverige 0,85*
Danmark 0,72

Störst biståndsgivare i absoluta termer:
Tyskland 29,1 miljarder dollar
USA 29 miljarder dollar
[EU-institutionerna 26,1 miljarder dollar]
Storbritannien 17,2 miljarder dollar
Japan 16,2 miljarder dollar
Frankrike 14,5 miljarder dollar

 

*Bokföring av krediter i biståndsstatistiken
- Anledningen att utfallet i Sveriges biståndsstatistik är högre än budget beror på att Sveriges gav sitt femåriga stöd till Gröna Klimatfondens andra påfyllningsrunda (GCF2) genom att ta ut en kredit. Lån redovisas enligt DAC-reglerna i sin helhet det första året som krediten ställs ut, till skillnad från bidrag som i statistiken bokförs per utbetalning.
- Krediten till Sveriges stöd till GCF för 2024-2028 ställdes ut i början av 2025, och samtliga 8 miljarder kronor redovisas alltså på 2025.
- Sveriges utbetalningar till GCF under 2025 var 1,7 miljarder kronor. Det är alltså en mellanskillnad på 6,3 miljarder kronor mellan utbetalningen och utfallet i statistiken.
- Varför skillnaden mellan 2025 års utfall (58,5 mdr kr) och biståndsramen (56 mdr kr) inte är 6,3 mdr kr är oklart, men lär framgå av redovisningen i budgetpropositionen i höst.

---