2020-03-10 05:00Pressmeddelande

Ny rapport tar helhetsgrepp om finansiering av Globala målen

För att nå de Globala målen i Agenda 2030 krävs finansiella resurser. Men en stor utmaning är hur befintliga resurser används idag. I glappet mellan vad som investeras i låginkomstländer och vad som försvinner ut i form av exempelvis skatteflykt finns de medel som kan finansiera Globala målen. Men för att komma åt dem behövs politiska reformer av de finansiella systemen.

 

Med bara tio år kvar till år 2030 då de Globala målen ska ha uppnåtts behövs kraftsamling och resurser till nödvändiga insatser. För ojämlikheten i världen är extrem. 22 män äger mer än alla kvinnor i Afrika. Åtaganden om internationellt bistånd uppfylls inte och hundratals miljarder dollar försvinner i skatte- och kapitalflykt varje år. Rapporten ”Glappet – hur fixar vi finansiering för en hållbar utveckling?” tar ett helhetsgrepp på tillgängliga resurser för fattigdomsbekämpning: skatter, privata investeringar och internationellt bistånd. Rapporten ger förslag på politiska reformer för att nå målen.

 

Skatter är den viktigaste inkomsten för alla länder. Men en stor utmaning är att låginkomstländers skattebas är för liten för att kunna finansiera skolor, sjukhus, infrastruktur etc. Att utveckla effektiva skattesystem är därför viktigt och rikare länder kan ge stöd till detta genom internationellt bistånd. Men för att öka skattebasen i utvecklingsländer så måste den globala skatteflykten stoppas. Det behövs gemensamma regler som bland annat gör det möjligt att se om företagen betalar den skatt de bör i de länder de är verksamma.

- Idag är skatteflykt lagligt. Det behövs nya internationella regler som tvingar företag till mer öppenhet och sätter en miniminivå för företagsbeskattning. Vi hoppas att Sverige tar sitt ansvar och stödjer nya regler för internationell företagsbeskattning i de förhandlingar som pågår inom OECD. Frågan om minimibeskattning för alla företag är särskilt viktigt, säger Hanna Nelson från Oxfam Sverige.

Det försvinner mer pengar från utvecklingsländer genom skatteflykt än vad som ges i internationellt bistånd. Utvecklingsländernas årliga skatteförluster beräknas till 200 miljarder dollar, att jämföras med biståndet på 153 miljarder dollar år 2018. Dessa 200 miljarder skulle räcka till att bekosta utbildning i ett år för i princip alla barn som idag inte går i skolan.

- Rika länder ger bistånd med ena handen samtidigt som de möjliggör skatteflykt, vilket inte är ansvarsfullt. Men utvecklingsländer har också ett ansvar att bygga skattesystem som fungerar och att använda pengarna till välfärd, säger Penny Davies, policyrådgivare i utvecklingsfinansiering från Diakonia.

 

Privata investeringarna spelar en nyckelroll i genomförandet av de Globala målen. Men då behöver de ta ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. Dessutom behöver investeringarna i låg- och medelinkomstländer öka. Här kan biståndet spela en viktig roll, främst genom att stärka institutioner och investeringsklimat på lokal och nationell nivå. Stöd till specifika investeringar genom till exempel lånegarantier, så kallad blandfinansiering, kan också ge viktiga bidrag. Det finns dock risker med ett alltför starkt fokus på privata investeringar.

- Vi varnar för orealistiska förväntningar på vad privata investeringarna kan åstadkomma, särskilt i låginkomstländerna. Satsningar på att mobilisera privat kapital behövs, men minst lika viktigt är att stärka den offentliga finansieringen. Detta är nödvändigt särskilt för investeringar i vård och utbildning. Det säger Gunnel Axelsson Nycander från Act Svenska kyrkan.

 

I FN är målet att höginkomstländer ska ge 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd. 2018 kom givarländerna bara upp i 0,31 procent. Om alla givarländer levde upp till det överenskomna målet skulle det totala biståndet öka med cirka 200 miljarder dollar per år. Det skulle räcka till nödvändiga investeringar i hälsa, utbildning, nutrition och sociala skyddsnät för att utrota den extrema fattigdomen till 2030 i de länder som inte kan klara detta med egna resurser.

- Av alla resurser som länder har att tillgå är det en enda som har som sitt främsta syfte att stödja utsatta människor att ta sig ur fattigdom och förtryck, och det är det internationella biståndet. Det har en unik roll med sitt fokus på att ingen ska lämnas utanför, säger Anna Blücher från Forum Syd.

 

 

Ta del av hela rapporten här: https://concord.se/rapporter/glappet

Rapporten är framtagen av Act Svenska kyrkan, Diakonia, Forum Syd och Oxfam Sverige och samordnad av CONCORD Sverige.

 

 

 

 

 



Om CONCORD Sverige

CONCORD Sverige är en plattform som samlar 71 organisationer. Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.

Kontaktperson

Christina Wassholm
Kommunikationsansvarig
Christina Wassholm