Ny statistik från OECD: Biståndet ökar - men stannar på hemmaplan
Den 12:e april offentliggjordes OECD:s statistik över internationellt bistånd för 2022. Sverige hamnade på andra plats på listan över internationella biståndsgivare. Men bakom siffrorna döljer sig det faktum att en stor del av biståndsbudgeten stannade i Sverige, för att bekosta flyktingmottagande. Den kraftigt ökade användningen av biståndspengar för inhemskt flyktingmottagande är också en internationell trend som sticker ut i årets biståndsstatistik.
Totalt redovisade länderna i OECD:s biståndskommitté 204 miljarder dollar i internationellt bistånd under förra året, en ökning med 13,6 procent jämfört med året innan. Det internationella biståndet ökar därmed, men flera faktorer komplicerar bilden:
-
Fattigdomen accelererar med dagens globala kriser, och finansieringsgapet till de Globala målen ökar betydligt snabbare än biståndet och andra investeringar i hållbar utveckling.
-
Ökningen är ojämn och biståndet minskar till Afrika söder om Sahara och till de minst utvecklade länderna.
-
Årets totala internationella bistånd utgör 0,36 procent av BNI, att jämföra med de internationella överenskommelserna i FN och EU om 0,7 procent av BNI.
-
En stor andel av den totala ökningen är pengar som aldrig lämnar givarländerna. Enligt en kontroversiell OECD-regel tillåts nämligen länder att redovisa vissa flyktingkostnader som internationellt bistånd.
Dessa så kallade inhemska flyktingkostnader har aldrig tidigare utgjort så stor andel av det totala internationella biståndet som 2022, hela 14,4 procent. Det är 29,3 miljarder dollar som stannade i givarländerna. Flera länder, som till exempel Tyskland och Frankrike, redovisar stora summor i flyktingkostnader utan att minska på sina internationella insatser, vilket ledde till ett ökat bistånd under 2022. Sverige, tillsammans med bland andra Storbritannien och Danmark, hör däremot till de länder som gjorde så kallade avräkningar från biståndsbudgeten för att i stället använda pengarna till flyktingkostnader i det egna landet.
Martin Nihlgård, generalsekreterare för IM, Individuell Människohjälp, medlemsorganisation i CONCORD Sverige, betonar det långsiktiga biståndets betydelse och ansvaret som den rika delen av världen måste ta:
– I ett sådant läge är avräkningar helt fel väg att gå. I en tid när fattigdomen åter ökar och när klimatkatastroferna kommer allt tätare behöver vi tänka ”En värld”. Vi måste göra mer, inte mindre. Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan rädda klimatet. Låt oss inte tappa bort det, säger han.
Det internationella biståndet ökade kraftigt i Ukraina, som under 2022 tog emot 7,8 procent av allt bistånd från OECD DAC-länderna. Totalt sett tog landet emot 16,1 miljarder dollar i bistånd från samtliga givarländer, varav 1,8 miljarder dollar i humanitära insatser. Sveriges bistånd till Ukraina under 2022 var 2,1 miljarder kronor, varav 546 miljoner kronor i humanitärt stöd.
– Det är bra att det ges ett generöst stöd till Ukraina, det behövs nu under kriget och kommer att behövas sedan efter kriget. Världen är dock mycket större än så och de globala målen måste nås gemensamt, säger Martin Nihlgård.
Totalt sett ökade det globala humanitära biståndet knappt. När man väger in den kraftiga ökningen till Ukraina innebär det istället en minskning till övriga humanitära kriser.
Sverige på andra plats – men sviker löften
Sverige var världens näst största biståndsgivare i relativa termer, efter Luxemburg. Sveriges totala bistånd uppgick till 0,9 procent av BNI 2022. Sverige nådde alltså inte åtagandet om att ge en procent av BNI i bistånd. Det finns två huvudsakliga anledningar till detta:
Dels överskattade Sverige vid flera tillfällen under 2022 hur mycket pengar som skulle tas ur biståndet för att täcka Migrationsverkets kostnader för mottagande av flyktingar. Trots att dåvarande biståndsministern upprepade gånger lovade att inte mer pengar än nödvändigt skulle tas från biståndet, har dessa pengar inte förts tillbaka. Den slutliga siffran för flyktingavräkningar hamnade på 3,9 miljarder kronor i OECD:s statistik. Men sammanlagt togs 6 miljarder kronor från biståndet för flyktingavräkningar; 1,2 miljarder i budgetpropositionen och 4,8 miljarder i höständringsbudgeten, det vill säga 2,1 miljarder mer än vad som användes.
– OECD:s siffror visar att det är en ännu större summa pengar som borde ha förts tillbaka till biståndet än vi tidigare trott. Det är oacceptabelt att resurser som kunde gjort stor skillnad för utsatta människor och länder hanteras så. Jag kan inte påminna mig om att jag tidigare sett en så stor differens mellan prognos och utfall som inte åtgärdats, säger Åsa Thomasson, policyrådgivare på CONCORD Sverige som länge granskat avräkningarna från biståndsbudgeten.
Den andra orsaken till att Sverige inte nådde åtagandet om en procent handlar främst om bokföring. År 2020 redovisades ett flerårigt stöd till Gröna Klimatfonden som klumpsumma i DAC-statistiken. Detta eftersom krediter enligt OECD DAC:s regelverk redovisas i sin helhet det år som krediten ställs ut och inte per nationellt budgetår.
EU följer trenden
De 19 EU-länder som är medlemmar i DAC bidrog tillsammans med 91,6 miljarder dollar, vilket var 0,57 procent av deras sammanlagda BNI under 2022, jämfört med 0,49 procent 2021. Den största delen av denna ökning förklaras av ökade inhemska flyktingkostnader, och resten av ökat bistånd i Ukraina.
FAKTA
Störst biståndsgivare i relativa termer:
1. Luxemburg 1 %
2. Sverige 0,9 %
3. Norge 0,86 %
4. Tyskland 0,83 %
5. Danmark 0,7 %
Störst biståndsgivare i absoluta termer:
1. USA 55,3 miljarder dollar
2. Tyskland 35 miljarder dollar
3. Japan 17,5 miljarder dollar
4. Frankrike 15,9 miljarder dollar
5. Storbritannien 15,7 miljarder dollar
Länk till OECD:s statistik: ODA levels in 2022
Om CONCORD Sverige
CONCORD Sverige är en plattform som samlar 82 organisationer. Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.
Kontaktperson
Powered by Notified