Idag offentliggörs OECD:s granskning av Sveriges internationella bistånd. Sverige får fortsatt beröm för att vara en global normsättare, men flera förändringar de senaste åren får kritik. Det handlar bland annat om minskat fokus på de mest utsatta länderna, snabba utfasningar och kopplingar till exportfrämjande och migrationspolitik.
De människor som drabbas hårdast av fattigdom, konflikter, kriser och klimatförändringar har också drabbats hårdast av de senaste årens omprioriteringar och nedskärningar i Sveriges bistånd. Biståndet till de minst utvecklade länderna sjönk från 0,30 till 0,24 procent av BNI 2023–2024 och fortsätter sjunka kraftigt. Tio av de 13 avvecklade eller planerat avvecklade länderna tillhör kategorin minst utvecklade länder. OECD kritiserar att utfasningar skett baserat på politiska hänsynstaganden snarare än resultat och evidens. De ser också risker med att Sverige minskar sitt arbete för fred och långsiktigt hållbar utveckling i fragila, konfliktdrabbade och minst utvecklade länder.
– Vi ser en tilltagande instabilitet i världen. Det är nu avgörande att biståndet riktas dit det behövs som mest, inte minst som det globala biståndet minskat de senaste åren. Vi noterar att DAC i sina rekommendationer till Sverige belyser vikten av bibehållet stöd till de minst utvecklade länderna. Humanitärt bistånd tillgodoser akuta behov, men det måste samverka med långsiktiga utvecklings- och fredsinsatser för att bygga motståndskraft mot nya förödande och kostsamma humanitära kriser, säger Anna Sundström, generalsekreterare för International Rescue Committee (RESCUE).
Det är nu avgörande att biståndet riktas dit det behövs som mest, inte minst som det globala biståndet minskat de senaste åren.
Det är OECD:s utvecklingskommitté DAC som genomför granskningen av medlemsländernas bistånd. Den görs i form av en “peer review”, och Kanada och Österrike var med i teamet som granskade Sverige. Sverige får beröm för mycket, bland annat det långsiktiga arbetssättet, men granskningen visar också på en rad områden där politiska förändringar under de senaste åren gått i motsatt riktning mot vad forskning, utvärderingar och vedertagen erfarenhet säger om kvalitet och effektivitet i internationellt bistånd. Ett sådant exempel är de senaste årens ökade fokus på svenskt exportfrämjande snarare än på utsatta grupper.
– Det är bra att DAC uttrycker kritik mot att Sverige infört nya former av bundet bistånd. När bistånd kopplas samman med exportfrämjande riskerar svenska intressen att styra insatserna istället för behoven hos människor i mottagarländerna, vilket leder till ett sämre bistånd. Samtidigt vet vi att bistånd på sikt leder till ökad handel eftersom det bygger långsiktiga relationer. Men det betyder inte att viljan att främja svenska företag ska styra hur biståndet utformas, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan.
När bistånd kopplas samman med exportfrämjande riskerar svenska intressen att styra insatserna istället för behoven hos människor i mottagarländerna, vilket leder till ett sämre bistånd.
Villkorande av bistånd för migrationshantering är ett annat område som OECD riktar kritik mot:
– DAC:s rekommendationer pekar på vikten av evidens vid beslut om hur och var biståndsmedel används. Att använda biståndsmedel för migrationskontroll undergräver biståndets syfte och strider mot OECD:s riktlinjer som Sverige har varit med och tagit fram. Stöd till kvinnor och flickor, skydd mot våld, och klimatanpassning är exempel på mer effektiva sätt att motverka att människor tvingas på flykt, säger Anna Sundström på RESCUE.
Att använda biståndsmedel för migrationskontroll undergräver biståndets syfte. Stöd till kvinnor och flickor, skydd mot våld, och klimatanpassning är exempel på mer effektiva sätt att motverka att människor tvingas på flykt.
Sveriges ledarskap inom SRHR lyfts som ett positivt exempel, men en minskad budget för jämställdhet inom utvecklingssamarbetet samt att regeringen avskaffade den feministiska utrikespolitiken år 2022 sänder enligt DAC en negativ signal i en omvärld där det globala stödet och resurserna för jämställdhet går nedåt. Andelen svenskt bistånd med jämställdhet som mål eller delmål föll från 72 procent (2021–2022) till 54 procent 2023–2024.
– Det är olyckligt att Sveriges stöd på området minskar samtidigt som det globala motståndet mot jämställdhet och SRHR blir allt starkare, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan. Vi välkomnar OECD DAC:s rekommendation att Sverige bör uppfylla sin roll som global föregångare för jämställdhet och säkerställa att resurserna står i proportion till ambitionerna.
Sverige beröms för sitt långsiktiga arbetssätt och kompetenta myndigheter, liksom för sitt ledarskap inom SRHR, mänskliga rättigheter, demokrati och fredsbyggande. Samverkan med civilsamhället lyfts som en styrka, med 33,2 procent av biståndet till eller via civilsamhällesorganisationer 2024, även om omgörningen av formerna för civilsamhällesstödet får kritik för bristande förutsägbarhet och dialog. Stödet till Ukraina beskrivs som ett effektivt samlat grepp som inkluderar en bredd av aktörer.
– Sveriges bistånd gör mycket bra, och vi ska vara stolta över det. Samtidigt innehåller granskningen skarp kritik som jag förutsätter att den kommande regeringen tar till sig när den utformar sin biståndspolitik. Ett par första viktiga steg skulle vara ökade resurser till människor i de mest utsatta länderna samt till kunskap och forskning, säger Erik Lysén på Act Svenska kyrkan.
Granskningen innehåller skarp kritik som jag förutsätter att den kommande regeringen tar till sig när den utformar sin biståndspolitik.
OECD DAC:s granskningsrapport: https://www.oecd.org/en/publications/oecd-development-co-operation-peer-reviews-sweden-2026_88710625-en.html
Vår sammanfattning av DAC-granskningen: https://concord.se/resultatet-av-oecds-granskning-av-sveriges-bistand
Civilsamhällets skuggrapport: https://concord.se/rapporter/civil-society-memorandum-on-swedens-development-cooperation-2019-2025
CONCORD Sverige är en plattform som samlar 75 organisationer. Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.