Regeringen får underkänt i granskning av utvecklingspolitik

En granskning av regeringens utvecklingspolitik sedan tillträdet ger underkänt på hälften av de granskade områdena. Av de 24 undersökta politikområdena får regeringen bara godkänt på ett.

Det är beslutat i både Sveriges riksdag och i EU att Sverige ska föra en politik som på alla områden bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Riksdagen har sagt att all svensk politik - nationell och internationell - ska bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Att granskningen resulterat i dåliga betyg på så många områden innebär att regeringen agerar mot sina egna åtaganden. Lika allvarligt är det att genomförandet av Agenda 2030 är så lågt prioriterat när läget i världen, med klimatkris och ökande hunger, fattigdom och förtryck, är så akut.
– Sverige verkar ha tappat initiativet att bidra till en rättvis omställning och en global klimatpolitik som sätter de i fattigdom och störst utsatthet i fokus. I detta läge kan inte svenska handels- eller migrationspolitiska intressen komma först, säger Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna och en av 22 organisationer bakom granskningen.

I rapporten Barometer 2024, som släpps idag, har drygt 20 organisationer granskat deklarationer, strategier, regleringsbrev, budgetar och regeringens officiella kommunikation inom 24 politikområden, bland andra miljö och klimat, jämställdhet, fred och säkerhet och internationell handel. Endast politiken för global sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) får positivt betyg. Inom hälften av de granskade  områdena bedöms politiken ha motverkat en hållbar och rättvis global utveckling. Ett område med sämre betyg än tidigare granskningar är miljö- och klimaträttvisa:
– I en tid då Sverige och EU måste dra på sig ledartröjan, ta ansvar och visa att det är möjligt att snabbt vända utsläppskurvan av växthusgaser nedåt leder istället den svenska regeringens politik till ökade utsläpp, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, som också de medverkat i granskningen.

Arbetet med Agenda 2030 har prioriterats ner på flera sätt, till exempel saknas handlingsplan, agendan nämns inte i styrdokument till myndigheter, och regeringen har dragit ner på resurser på departementen och Statistiska centralbyrån. Regeringen har också gjort nedskärningar i stödet till civilsamhället. Tillsammans med en bristfällig dialog innebär det begränsningar i möjligheterna att bidra till arbetet med Agenda 2030.

Granskningen innehåller 90 rekommendationer för hur svensk politik kan bidra effektivt till en hållbar utveckling.
– Vi lämnar nu dessa förslag till regeringen och hoppas att de ska vara början på en dialog om hur regeringen tillsammans med civilsamhället och en bredd av andra aktörer kan kraftsamla i arbetet med de Globala målen, säger Martin Nihlgård, generalsekreterare på IM, Individuell Människohjälp.

Fakta om Barometer 2024

Barometern är civilsamhällets granskning av hur väl regeringen lever upp till riksdagens beslut år 2020 om att Sverige ska genomföra Agenda 2030, genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Barometern gjordes för första gången år 2006 och detta är den nioende i ordningen. Det är också den mest omfattande granskningen hittills.

Granskningen i siffror:
22 organisationer har genomfört granskningen, och 50 organisationer står bakom de övergripande rekommendationerna. 24 politikområden, uppdelat på sex tematiska områden, har granskats. Vi ger regeringen 90 rekommendationer för hur politiken för en hållbar och rättvis värld kan stärkas. Innehållet i rapporten beläggs med 399 fotnoter

Länk till rapporten: https://concord.se/rapporter/barometer-2024