2023-10-18 06:00Pressmeddelande

Rekordstort EU-bistånd 2022 bygger på uppblåsta siffror

AidWatch logo 2023

EU:s bistånd nådde sin hittills högsta nivå 2022, 0,59 procent av BNI, framför allt som effekt av stödet till Ukraina. Men även urholkningen av biståndet nådde nya rekordnivåer. Mer än en femtedel av EU:s bistånd uppfyller inte grundkriterierna för att definieras som bistånd. Detta framkommer i en ny europeisk rapport.

 

AidWatch-rapporten tas fram av CONCORD Europa varje år och bevakar trender och nivåer för EU:s och medlemsstaternas internationella bistånd. EU har en avgörande roll att spela när det kommer till att minska ojämlikheterna både mellan och inom länder. Resultaten från AidWatch-rapporten visar dock att biståndet i stor utsträckning svarar mot inhemska och geopolitiska intressen snarare än att stödja partnerländernas egna prioriteringar.

 

Från Afrika till Ukraina

EU:s bistånd ökade till 0,59 procent av BNI 2022, att jämföra med 0,48 procent 2021. Stödet till Ukraina och närområdet stod för så gott som hela ökningen av EU:s och medlemsstaternas bistånd. Samtidigt minskade biståndet[1] till Afrika söder om Sahara med hela 7,8 procent 2022. Där finns majoriteten av de enligt FN:s definition minst utvecklade länderna, och många av de människor som drabbas hårdast av effekter av klimatförändringar, krig och konflikter, växande skuldbördor och hot mot livsmedelsförsörjningen.

– Många barn och unga som vi möter i länder som Burkina Faso och Sydsudan blir idag svikna av beslutsfattare som inte står upp för barns rättigheter enligt barnkonventionen. Det gäller beslutsfattare både i de länderna och i Europa. Inom Erikshjälpen har vi fullt fokus på att använda våra knappa resurser för att bekämpa fattigdom och bidra till Globala målen. Det minsta man kan förvänta sig i det kritiska globala läget just nu är att våra beslutsfattare i Sverige och EU använder biståndet så att de mest utsatta nås först och får mest, säger Daniel Grahn, Erikshjälpen.

 

Endast tre länder - Luxemburg, Sverige och Tyskland - nådde åtagandet om att avsätta minst 0,7 procent av BNI i bistånd. För första gången på fyra decennier hamnade Danmark under 0,7 procent.

 

Urholkat bistånd

Så mycket som var femte biståndspeng, hela 20 miljarder euro, rapporteras som bistånd men uppfyller inte kriterierna. Pengarna fokuserar inte på de människor i fattigdom och förtryck de är avsedda för.

Den största delen av urholkningen står användandet av biståndsmedel för att täcka inhemska flyktingkostnader för. Det har lett till att några EU-medlemsstater 2022 ger så mycket som hälften, i vissa fall ännu mer, av sitt bistånd till sig själva. Totalt utgör inhemska flyktingkostnader 13,9 miljarder euro. En annan bidragande orsak är att medlemsländer överdriver hur mycket av deras långivning som är bistånd med hela 1,7 miljarder euro.

 

– Vi arbetar med 3,5 miljoner bönder i 20 länder. Ofta kvinnor. De kämpar mot torka, skyfall och översvämningar och växande hunger i en ekonomisk kris som chockhöjt priser på utsäde, frön och bränsle. Det finns en grundläggande orättvisa i hur de drabbas av klimatförändringar, krig och ojämlikheter som de inte har orsakat. I halvtid står vi längre ifrån flera av de Globala målen än när vi började. Nu måste trenden vända - snabbt! Både pandemin och stödet till Ukraina visar att vi kan när vi vill. Beslutsfattare i EU måste klara av att se världen också bortom Europa, säger Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.

 

Illa hanterat i Sverige

I Sverige blev det 3,9 miljarder kronor som i slutänden gick till att täcka inhemska flyktingkostnader, efter ett år av många och plötsliga budgetändringar. Eftersom Migrationsverkets prognoser visat sig vara överdrivna användes inte 2,1 miljarder kronor. Regeringen, denna och förra, har ändå inte återfört pengarna till biståndsverksamheten.

– Det är stötande att Sverige inte klarar av att ta emot människor som flyr krigets fasor i Ukraina utan att ta pengarna från utsatta grupper i Afrika, Asien och Latinamerika. Det var också förfärligt att se hur mycket arbetet försvårades för våra medlemmar och deras samarbetspartners för att denna och tidigare regeringar hanterade flytten av pengar mellan Sidas och Migrationsverkets budgetar så illa. Ett mer stabilt och långsiktigt system måste till för detta, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv.

 

Samtidigt som EU-biståndet ökar totalt sett minskar Sveriges bistånd till 0,9 procent av BNI, och minskningen förväntas fortsätta under de kommande åren.

 

 

FAKTA

Länk till rapporten: https://concord.se/rapporter/aidwatch-2023

 

AidWatch-rapporten tas fram årligen av CONCORD Europa, den europeiska plattformen för hållbar utveckling och internationellt samarbete. CONCORD Sverige är en av 26 nationella plattformar i CONCORD Europa.

 

CONCORD Sverige har samordnat arbetet med rekommendationerna till den svenska regeringen på Sverigesidan i rapporten. Här följer en kortversion av dem:

 

  • Säkerställ att alla förslag i biståndspolitiken kopplar tydligt till det riksdagsbundna övergripande målet med biståndet, till ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv, och upprätthåller de internationella principerna för effektivt utvecklingssamarbete och OECD DAC-reglerna.
  • Behåll tyngdpunkten i biståndet på de minst utvecklade länderna, där behoven är störst och möjligheten att mobilisera andra finansiella resurser är minst, och säkerställ att processen för landfokusering är väl genomtänkt och transparent med tydliga kriterier.
  • Öka budgettransparensen, både när det gäller biståndets nivå av BNI, och att åtgärda den återkommande överbudgeteringen av inhemska flyktingkostnader ur biståndet.
  • Håll löftet om ökat finansiellt stöd till civilsamhället, kvinnors och flickors rättigheter, samt demokrati- och människorättsförsvarare.


[1] Siffran för biståndet till Afrika söder om Sahara är det totala biståndet från samtliga givarländer som är medlemmar i OECD DAC, eftersom total statistik för EU inte har publicerats ännu. Källa: https://www.oecd.org/dac/financing-sustainable-development/ODA-2022-summary.pdf


Om CONCORD Sverige

CONCORD Sverige är en plattform som samlar 82 organisationer. Tillsammans vill vi påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.


Kontaktperson

Christina Wassholm
Kommunikationsansvarig
Christina Wassholm