Resursmaterial om internationell klimatfinansiering inför COP31

När klimatfinansiering ges i form av lån tvingas de mest utsatta länderna att välja mellan klimatanpassning och avbetalning på skulder. Det är en av många knäckfrågor när finansiering diskuteras. Inför COP31 har vi uppdaterat vår Q&A om internationell klimatfinansiering. Där framgår att Sveriges klimatbistånd minskade med nästan två miljarder kronor förra året.

På måndag börjar klimattoppmöte COP31, i år i Antalya i Turkiet. COP-möten är ett tillfälle att se över trenderna i klimatfinansiering och för länderna att göra åtaganden om ökat stöd till olika ändamål. Inför COP31 har vi uppdaterat vår resurs Frågor och svar om internationell klimatfinansiering. I den går det bland annat att utläsa vilka åtaganden som redan har gjorts och om de följs, vad som räknas som klimatfinansiering och om det är samma sak som klimatbistånd.

Gåva eller lån?

En återkommande fråga i förhandlingarna har länge varit huruvida rika länder levererar på sina finansieringslöften. Men klimatfinansiering handlar inte bara om hur mycket pengar som mobiliseras, utan också om vilken typ av stöd som ges. Mycket finansiering ges i form av lån.
– Att bekämpa klimatkrisen genom att öka skuldsättningen i låginkomstländer är inte en hållbar väg framåt. Klimatfinansiering måste stärka möjligheter för länder som är särskilt sårbara att hantera klimatkrisen, inte tvinga dem att välja mellan skuldavbetalningar och klimatanpassning. När länder som knappt har bidragit till utsläppen drabbas hårdast av klimatkrisen är det rimligt att de största utsläppsländerna tar ett större ekonomiskt ansvar. Det handlar om rättvisa och anständighet, säger Margareta Koltai, Act Svenska kyrkan.

Att bekämpa klimatkrisen genom att öka skuldsättningen i låginkomstländer är inte en hållbar väg framåt.

Sverige: Från stadig ökning till tvär nedgång

Sverige har länge varit en stor givare av stöd till utsläppsminskning och klimatanpassning och klimatfinansieringen har stadigt ökat sedan 2015.
– 2025 ser vi dock ett trendbrott och en minskning på nästan två miljarder kronor. Inte minst är det klimatbiståndet genom Sida som minskar, vilket är särskilt oroande eftersom det är det bilaterala biståndet som tenderar att nå civilsamhället och lokala aktörer bäst, säger Matilda Hald, CONCORD Sverige.

De senaste årens minskning av Sveriges och EU:s biståndsbudgetar har motiverats av andra stora behov på hemmaplan och säkerhetssatsningar. Men pengar finns.
– Förra året bidrog Sverige med drygt nio miljarder kronor i klimatfinansiering, och det är bra även om det är en nedgång. Men vi behöver sätta klimatfinansieringen i perspektiv: 2024 uppgick de svenska klimatskadliga subventionerna till minst 23,7 miljarder kronor, enligt Naturskyddsföreningens beräkningar. Samma år lade världens länder omkring 900 miljarder dollar på att stödja fossila bränslen. Det är svårt att tala om brist på pengar till klimatomställningen när vi samtidigt subventionerar det som driver klimatkrisen, säger Anja Ipp, Naturskyddsföreningen.

2024 lade världens länder omkring 900 miljarder dollar på att stödja fossila bränslen. Det är svårt att tala om brist på pengar till klimatomställningen när vi samtidigt subventionerar det som driver klimatkrisen.

Bland CONCORD Sveriges medlemmar deltar följande på COP31: Naturskyddsföreningen, WWF Sverige, Act Svenska kyrkan, PMU och WaterAid, liksom Matilda Hald från CONCORD Sveriges kansli. Vi förmedlar gärna kontakt till organisationerna på plats i Antalya.