Sverige når ett lågvattenmärke när regeringen skär i biståndet

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Regeringen meddelar ytterligare minskningar av Sveriges bistånd, till 53 miljarder kronor per år 2026-2028. Det innebär att Sverige i slutet av denna period sviker åtagandet i EU och FN om att bidra med minst 0,7 procent av BNI.

– Det är med stor oro vi bevittnar hur snabbt Sverige sänker ambitionerna och nivåerna när det kommer till kampen mot fattigdom och förtryck. Och det i en tid när världen verkligen behöver kraftsamla för att vända den negativa utvecklingen som pandemin och flera pågående kriser skapar, säger Petra Tötterman Andorff, ordförande för plattformen CONCORD Sverige. Vi saknar att se Sverige längst fram i ledet när det gäller att stå upp mot förtryck och för mänskliga rättigheter.

I veckan reser bland andra utrikes- och biståndsministern till FN:s framtidstoppmöte Summit of the Future. Finansieringen av de Globala målen, där biståndet ingår, är en kritisk punkt på dagordningen.
– Med fem år kvar till 2030 sätter regeringen en budgetram som de är fullt medvetna om kommer att ta oss under biståndsmålet i Agenda 2030 lagom till målsnöret, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv.

Brist på transparens

Biståndsbudgeten som regeringen presenterar idag saknar specifikation för anslagsposter i budgeten för tredje året i rad. Budgetposterna för de tematiska och geografiska anslagen, liksom anslaget för stöd till civilsamhället kommer därför troligtvis att meddelas med minsta möjliga marginal före årsskiftet.
–  Det är anmärkningsvärt att regeringen efter två hela år vid makten fortfarande inte lyckas redovisa en budget för kommande år med rimlig framförhållning. Det skapar osäkerhet och försvårar för god planering i biståndsverksamheten och rimmar illa med regeringens ord om transparens och förutsägbarhet, säger Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan.

Uppblåsta avräkningar

3,5 miljarder kronor kommer att tas från biståndet 2025 för att täcka inhemska kostnader för flyktingmottagande och integration (det sistnämnda går emot OECD DAC:s regelverk för biståndskostnader). Summan bygger på en uppseendeväckande ökning av Migrationsverkets kostnader som tas ur biståndet, trots minskat antal asylsökande personer och lägre faktiska kostnader. Förra året fick Migrationsverket 2,7 miljarder från biståndet, varav 1,5 miljarder blev över.
–  Det är för mig förbluffande att regeringen vill ge mer än 3 miljarder kronor till Migrationsverket i vad som verkar vara en blandning av luftprognoser och kostnader som aldrig kan redovisas som bistånd enligt internationella regelverk. Det är så långt från effektiv och transparent användning av biståndsmedel man kan komma, säger Åsa Thomasson, policyrådgivare på CONCORD Sveriges kansli.

FAKTA

Uträkning av % av BNI baserad på Konjunkturinstitutets BNI- och BNP-prognoser från juni 2024

För perioden 2026-2028 har vi använt Konjunkturinstitutets juniprognos för BNP, och lade sedan på 2% (*1,02) för att få fram BNI, som i Sverige brukar ligga ungefär 2-3 % högre än BNP. Vi har alltså räknat något i underkant.
Prognoser flera år bort hinner nästan alltid ändra sig. De flesta åren till högre BNI för Sverige och EU, så risken finns att Sverige missar 0,7% av BNI redan 2027, och som synes ovan med mycket stor sannolikhet 2028.

Målet om minst 0,7 procent av BNP (senare av BNI) antogs i FN för första gången 1970. EU har ställt sig bakom FN:s mål om att höginkomstländer ska bidra med minst 0,7 procent av sin BNI i internationellt bistånd varje år. Det åtagandet upprepades senast i rådslutsatser i samband med EU:s biståndsministermöte i juni 2024.

Det internationella biståndet spelar en viktig roll i att bekämpa fattigdomen i världen som annars riskerar att bli ett hot mot fred och hållbar utveckling globalt. OECD:s biståndskommitté DAC har lyft den viktiga roll som Sverige och de andra länder som uppfyller budgetmålet spelar för att sätta press på övriga att fortsätta bidra.

I en uppföljning av OECD DAC:s granskning av Sveriges bistånd underströk granskningsteamet detta i sin rapport som en kommentar till att Sverige övergått från enprocentsåtagandet till en fast budget i kronor:
”this is a departure from Sweden’s long-standing goal of allocating 1% of GNI to ODA and sends a negative signal to partners at a time when the need for and demands on ODA are so acute. The reduction of core funding to the multilateral system likewise brings a risk that Sweden is perceived as moving away from its valued role as a global actor. We discussed the important role that Sweden plays within the DAC and globally and encouraged Sweden to demonstrate its continued ambition and international leadership”.
Läs mer här: https://concord.se/fakta-i-bistandsdebatten