Sverige sågar stöd till världen utanför Europa

Regeringen har fattat beslut om hur biståndsbudgeten för 2026 ska fördelas. De sedan tidigare aviserade nedskärningarna drabbar främst geografiska samarbeten i Afrika, Latinamerika och Asien, klimatarbete samt kärnstödet till FN-organet UNDP.

Biståndsminister Benjamin Dousa presenterade förändringarna på en presskonferens den 19 december. Sidas budget minskar nästa år med nästan 20 procent. Stödet till länder i Afrika skärs ner med 1,8 miljarder kronor och till Asien med en halv miljard. Stödet till FN:s utvecklingsorgan UNDP skärs ner med 92 procent, från 516 miljoner kronor till 40 miljoner.

Att vi radikalt minskar vårt stöd till några av världens mest utsatta länder, till exempel i Afrika söder om Sahara, är allvarligt och kontraproduktivt.

IM och PMU är två av CONCORD Sveriges medlemmar med partnerorganisationer i bland annat Afrika och Asien, liksom i Ukraina.
– Sverige hör till de absolut rikaste nationerna i världen. Att vi radikalt minskar vårt stöd till några av världens mest utsatta länder, till exempel i Afrika söder om Sahara, är allvarligt och kontraproduktivt. Inte minst i en tid när demokratin går bakåt, kriser och konflikter förvärras och klimatförändringarna slår hårdast mot de allra fattigaste, säger Niclas Lindgren, direktor för PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete.

Långsiktigt bistånd förebygger kriser

Exempel på områden som inte berörs av nedskärningar 2026 är stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, till FN:s flyktingorgan UNHCR och anslaget för demokrati och mänskliga rättigheter.

I våra verksamheter, tillsammans med lokala civilsamhällesorganisationer, ser vi hur långsiktigt bistånd och klimatarbete bygger motståndskraft och förebygger kriser. När dessa satsningar minskar riskerar de humanitära behoven att öka.

– Vi är djupt oroade över de omfattande nedskärningarna i biståndet och den minskade solidariteten med världens mest utsatta. I våra verksamheter, tillsammans med lokala civilsamhällesorganisationer, ser vi hur långsiktigt bistånd och klimatarbete bygger motståndskraft och förebygger kriser. När dessa satsningar minskar riskerar de humanitära behoven att öka. Samtidigt är det viktigt att stödet till kvinnor och flickor, människor på flykt samt mänskliga rättigheter och demokrati finns kvar., säger Gabriella Fredriksson, generalsekreterare för IM, Individuell Människohjälp.

Klimatkrisen existentiellt hot

Stödet dras in helt till två klimatfonder: Anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna. Sverige har sedan 2016 gett stöd till dessa fonder på 130-230 miljoner kronor per fond årligen.
- Sverige har varit ledande i att stötta de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Nu frångår regeringen det genom att skära ned på stödet till klimatanpassning i världens mest utsatta samhällen, trots att klimatkrisen är ett existentiellt hot där stödet behöver öka årligen enligt FN, säger Tove Lexén, klimatexpert på WaterAid, också de medlemmar i CONCORD Sverige.

Sverige har varit ledande i att stötta de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Nu frångår regeringen det genom att skära ned på stödet till klimatanpassning i världens mest utsatta samhällen

Mer bistånd till Ukraina än till hela resten av världen

Bakgrunden till de stora nedskärningarna är att regeringen beslutat att sänka biståndsbudgeten från 56 till 53 miljarder kronor 2026. Dessutom innebär prioriteringen av Ukraina ett minskat stöd till andra samarbetsländer och tematiska områden. 2026 kommer stödet till Ukraina och närområdet att vara större än hela det bilaterala utvecklingsbiståndet till resten av världen.
– Vi ser det som självklart att vi ska stödja Ukraina, men det bör inte ske på bekostnad av annat livsavgörande bistånd. När det uppstår kriser i vår närhet måste kapital frigöras också från annat håll, inte bara från biståndsbudgeten, säger Niclas Lindgren, PMU.

Den 5 december meddelade biståndsminister Benjamin Dousa att samarbetet med fem länder ska fasas ut under 2026. Det gäller Moçambique, Tanzania, Zimbabwe, Liberia och Bolivia. Det innebär att regeringen hittills under mandatperioden har fattat beslut om att avsluta det bilaterala utvecklingssamarbetet med hälften av länderna utanför Europa. Med dagens besked kommer biståndet via biståndsstrategier i Afrika att ha minskat med 57 procent, i Asien med 63 procent och i Latinamerika med 55 procent jämfört med innan den här mandatperiodens början.

Sedan regeringen fattade beslut om att överge åtagandet om att biståndet ska uppgå till en procent av BNI har andelen sjunkit kraftigt. 2026 beräknas det uppgå till 0,73 procent.