Sverige toppar OECD:s statistik för biståndsgivare 2020

Idag offentliggjorde OECD:s biståndskommitté DAC statistik för internationellt bistånd från världens länder under 2020. Sverige toppar ligan med 1,14 procent av BNI. Det är positivt att biståndet totalt ökat trots ekonomisk kris. Samtidigt är de rika länderna långt från att uppfylla FN-åtagandet om 0,7 procent av BNI.

Totalt gav DAC-medlemmarna 161,2 miljarder dollar i utvecklingsbistånd under förra året. Det är en ökning med 3,5 procent. Det utgör 0,32 procent av BNI, att jämföra med FN:s mål om att höginkomstländerna ska ge minst 0,7 procent av BNI. Givarna redovisade 12 miljarder dollar som stödinsatser kopplade till coronapandemin.

Sveriges bistånd uppgick till 1,14 procent av BNI för 2020. En sannolik anledning till att det överstiger en procent är att ekonomin under 2020 gick sämre än BNP-prognosen när budgeten lades. Det gjordes också en stor inbetalning till Gröna Klimatfonden under året. Detta innebär att Sverige var världens största biståndsgivare i relativa termer 2020. Norge var andra största biståndsgivare med 1,11 procent av BNI.

Viss ökning i EU, men långt från uppsatta mål

Inom EU syns en ökning av det totala biståndet i både absoluta tal och i procent av EU-ländernas totala BNI. Av de 19 EU-länder som är medlemmar i OECD DAC är det 10 stycken som ökar sitt bistånd i pengar räknat, bland dem Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Slovakien och Sverige. Det internationella biståndsmålet är satt till minst 0,7 procent av BNI. Men det är endast fyra EU-medlemsstater: Sverige, Luxemburg, Tyskland och Danmark som ligger på eller över 0,7 procent BNI. Övriga EU-länder ligger liksom tidigare under åtagandet. 2020 landar biståndet från de EU-länder som är medlemmar i DAC på 0,5 procent av BNI.

- Det är positivt att många av EU-länderna stått fast vid eller, som Sverige, ökat sina biståndsbudgetar, men beklagligt att flera stora givare inte gjort det. Det måste till krafttag inom FN och OECD så att givarländerna faktiskt närmar sig sina biståndslöften. Den här krisen kommer att kräva så mycket mer av internationellt samarbete om vi ska kunna komma framåt och minska fattigdom och hunger, säger CONCORD Sveriges ordförande Petra Tötterman Andorff.

 Lån istället för gåvor

Bakom ökningen av EU:s totala bistånd döljer sig också det faktum att bistånd i form av lån ökade från flera stora länder som Frankrike och Tyskland. EU-institutionernas långivning till låg- och medelinkomstländer ökade också kraftigt, mer än dubblerades jämfört med 2019.

- Det är oroväckande om EU ökar andelen bistånd genom lån istället för att ge mer gåvobistånd, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan. Det riskerar spä på ohållbara skuldbördor i många låg- och medelinkomstländer istället för att bidra till långsiktigt hållbara lösningar.

50 år från målet

Eftersom den ekonomiska utvecklingen varit svag under förra året innebär även upprätthållna nivåer i procent att de faktiska resurserna som kommer låginkomstländer till godo är mindre. Pandemin har lett till att hunger och fattigdom ökar och det är tydligt att krisen världen befinner sig i kommer att kräva betydligt mer resurser än så. I det sammanhanget är det bekymmersamt att det skulle ta givarländerna 50 år att nå åtagandet om 0,7 procent av BNI med nuvarande takt.

De länder som minskat sin biståndsbudget mest i pengar räknat är Australien, Grekland, Portugal och Storbritannien. Storbritannien minskar rejält i absoluta tal, då de gjorde ny ekonomisk prognos och skar ner biståndet under pågående budgetår för att inte överstiga 0,7 procent av den nya lägre BNI-prognosen. Sedan dess har de annonserat att de under 2021 skär ner sitt bistånd med ytterligare 30 procent till 0,5 av BNI. Kanada, Island och Schweiz har istället ökat sina biståndsbudgetar. 

Länk till OECD DAC:s pressmeddelande samt statistikrapport: https://www.oecd.org/development/covid-19-spending-helped-to-lift-foreign-aid-to-an-all-time-high-in-2020-but-more-effort-needed.htm