Tid för EU att anta en feministisk utrikespolitik

Sverige må ha övergivit den feministiska utrikespolitiken, men i EU kan den vara på frammarsch. Idag på den internationella kvinnodagen lanserar 16 organisationer inom CONCORD Sverige rapporten the Game Changer, riktad till europeiska beslutsfattare, om hur en feministisk utrikespolitik kan leda till förändring.

Rapporten är baserad på åtta års erfarenhet av Sveriges feministiska utrikespolitik och är framtagen inom CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp. Rapporten pekar ut sex förhållningssätt som organisationerna anser måste tillämpas för att en utrikes- och utvecklingspolitik ska vara feministisk och därmed bidra till verklig förändring.

– Efter två mandatperioder med en feministisk utrikespolitik har vi sett exempel på vad en feministisk utrikespolitik kan bidra till för global jämställdhet. Till exempel har den väckt viktiga diskussioner om makt, resurser och kön som vår rapport nu tar vidare, säger Petra Tötterman Andorff, ordförande för CONCORD Sverige samt generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.

Inför Sveriges ordförandeskap i EU fanns det förhoppningar om att 2023 skulle bli ett ”super-år” för jämställdhet och feministisk utrikespolitik, då både Sverige och Spanien, som tar över efter Sverige, var länder med en uttalad sådan politik. Men regeringsskiftet innebar att Sverige överlåter ledartröjan till andra länder. Den har plockats upp av bland andra Tyskland som presenterade sin feministiska utrikes- och utvecklingspolitik i förra veckan, Nederländerna som förväntas göra samma sak senare i år, och i Finland och Frankrike växer intresset. Även inom EU-institutionerna har beslutsfattare börjat diskutera om det inte är dags för EU att införa en feministisk utrikespolitik. 2020 antog till exempel Europaparlamentet en resolution för en feministisk utrikespolitik för EU.  

–Läget i världen med flera och överlappande globala kriser och en fortsatt backlash mot jämställdhet gör kampen för jämställdhet mer aktuell än någonsin. En feministisk utrikespolitik är ett viktigt verktyg för det, och dessutom ett effektivt sätt att göra utvecklingspolitik. EU har potential att vara en viktig röst för jämställdhet i olika internationella sammanhang och i diplomatiska relationer, säger Petra Tötterman Andorff, ordförande i CONCORD Sverige.  

EU är på många sätt en inflytelserik global aktör och har bland annat med sin Gender Equality Strategy (2020) och sina hittills tre Gender Action Plans för EU:s externa arbete tagit flera viktiga steg mot att stärka EU:s gemensamma arbete med global jämställdhet. Dock har EU en hel del arbete kvar att göra när det gäller att integrera jämställdhet i alla delar av utrikespolitiken (handel, försvar, säkerhet, diplomati, migration, klimat/miljö) och med att leva upp till sina åtaganden. Inte heller Sverige lyckades leverera fullt ut, och rapporten bygger flera rekommendationer på de lärdomarna.

– Trots framgångar har vi under de gångna åtta åren sett allvarliga utmaningar och tillkortakommanden även i Sveriges feministiska utrikespolitik och dess implementering. Vi har bland annat sett en fortsatt vapenexport till regimer som kränker mänskliga rättigheter och en ökad upprustning. Det här är konflikter som vi lyfter i rapporten, säger Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Utifrån rapportens analys ges rekommendationer till europeiska beslutsfattare om vad en genuin, ambitiös och slagkraftig feministisk utrikespolitik bör innefatta. Läs rapporten här: https://concord.se/rapporter/the-game-changer

De 16 organisationer som står bakom rapporten är: ActionAid, ACT Svenska Kyrkan, Afrikagrupperna, Diakonia, IKFF, MÄN, Operation 1325, Plan Sverige, PRO Global, Naturskyddsföreningen, Kvinna till Kvinna, RFSU, Svalorna Indien Bangladesh, Svenska freds och skiljedomsföreningen, WaterAid, We Effect.

 

---