Vårbudgeten: Regeringen håller inne biståndspengar

Regeringen har valt att inte återföra pengar som tidigare tagits från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Detta trots att Migrationsverkets prognoser visar att minst 1,2 miljarder kronor inte kommer att användas.   

När regeringen idag släppte sin vårändringsbudget för 2023 gjordes inga ändringar i utgiftsområdet för internationellt bistånd. Detta trots att pengar ur biståndsbudgeten som tidigare reserverats för så kallade flyktingavräkningar inte kommer att nyttjas. Det innebär att regeringen kommer att få svårare att nå upp till den budget som riksdagen har beslutat om för biståndet.

– Miljarder kronor, som skulle kunnat gå till barn och familjer som drabbat av hunger och svält, bristande utbildning och hälsovård, riskerar att frysa inne. Det är mycket upprörande. Givet det globala krisläget så hoppas vi att regeringen åtgärdar detta i en extra ändringsbudget snarast, så att pengarna kommer till nytta, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige. 

Det stod klart redan i Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens februariprognoser att kostnaderna för flyktingmottagande skulle bli betydligt lägre än vad som angavs i budgetpropositionen för 2023. I ett pressmeddelande den 14 mars visade CONCORD Sverige att minst 1,2 miljarder kronor borde återbetalas till biståndet i vårändringsbudgeten. Troligen handlar det om ännu mer pengar som riskerar att förbli outnyttjade, då Migrationsverkets prognoser generellt sjunker för varje prognos under ett kalenderår. 

Inför vårbudgeten skrev många av CONCORD Sveriges medlemsorganisationer brev till biståndsminister Johan Forssell och uppmärksammade honom på att flera av de beslut som regeringen tog om budgeten i höstas går emot de prioriteringar som regeringen har satt för svensk biståndspolitik. Nedskärningar drabbade jämställdhet, demokrati- och människorättsförsvarare, klimat och miljö, liksom stödet till civilsamhället oproportionerligt hårt.  

– Vi visade i våra brev på effektiva och konstruktiva sätt att fördela oanvända budgetresurser för att bättre förverkliga Sveriges politiska prioriteringar. Organisationer i det svenska civilsamhället har lång erfarenhet av att arbeta anpassat till situationen i respektive land och i samarbete med lokalt förankrade krafter för en demokratisk och hållbar utveckling. Det är olyckligt att regeringen inte har lyssnat och håller kvar pengar som skulle kunna göra stor nytta i en tid med enorma utvecklingsbehov, säger Charlotta Norrby, generalsekreterare för Svenska Missionsrådet, SMR. 

Ett beslut som berör utgiftsområdet för Internationellt bistånd, men enligt vårändringsbudgeten huvudsakligen för kommande år (2024-2027), är ett bidrag till EU-kommissionens nya instrument med lån för makrofinansiellt stöd till Ukraina.

Under utgiftsområdet för Klimat, miljö och natur är årets anslag för internationella klimatinvesteringar oförändrat, men regeringens bemyndiganden att under året ingå avtal för kommande tioårsperiod ökar till 1,5 miljarder kronor, mer än en tredubbling. Dessa investeringar regleras under Parisavtalets artikel 6 och har inte redovisats som bistånd eftersom det handlar om internationella investeringar som Sverige tillgodoräknar sig som egna utsläppsminskningar.