Ny biståndsstatistik från OECD: Sverige i topp tre - men riskerar nu att bli "bäst" på att urholka biståndet

Idag offentliggjorde OECD:s biståndskommitté DAC 2021 års statistik för internationellt bistånd från världens länder. Sverige tillhör fortsatt topp tre av världens biståndsgivare. Men de aviserade minskningarna av biståndsbudgeten riskerar att i stället placera Sverige i täten av länder som urholkar det internationella biståndet. Detta om regeringen gör allvar av att låta biståndsbudgeten för 2022 bekosta flyktingmottagande i Sverige.

Sveriges användande av biståndsmedel till inhemskt flyktingmottagande låg 2021 på 1,5 procent - en låg andel i internationell jämförelse. Genomsnittet för OECD-ländernas låg på 5,2 procent.  Om den svenska regeringen gör verklighet av att ta från biståndsbudgeten för att täcka merparten av de 10 miljarder kronor som flyktingkostnaderna ökar i och med kriget i Ukraina så riskerar Sverige att bli det land som tar störst andel av biståndet till kostnader i det egna landet. Hela 17,1 procent av Sveriges bistånd för 2022 riskerar då att avräknas till flyktingmottagande och användas utanför biståndets mål.
- Det är svårt att förstå logiken i att regeringen säger att Sveriges ekonomi är väl rustad för att ta emot flyktingar för att dagarna senare föreslå nedskärningar i biståndet för att bekosta just detta. Nedskärningar som skulle innebära att pengar, som idag behövs mer än någonsin för att möta ökad fattigdom och hunger, stärka flickors och kvinnors rättigheter och stötta de som kämpar mot auktoritära ledare, skulle stanna i Sverige, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare för ForumCiv.

Sverige riskerar att leda kapplöpning mot botten
Inget annat land i OECD har aviserat lika stora flyktingavräkningar som Sverige har gjort, visar en informell enkät som CONCORD Sverige har gjort med andra nationella plattformar av biståndsorganisationer i Europa. Exempelvis har regeringen i Finland aviserat minskningar av biståndet om 430 miljoner kronor i år, ungefär en tjugondel av den minskning som den svenska regeringen överväger. Den danska regeringen var en av de första som redovisade sina avsikter att ta biståndsmedel till flyktingmottagande, och har avsatt 2,9 miljarder kronor i årets budget.
- Att skära ner nu för stunden kan kosta mångdubbelt i framtiden. Det är inte för sent för regeringen att tänka om och avstå från att minska biståndet, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna och ordförande för CONCORD Sverige.
- Svenskt bistånd bidrar i dag till en ökad säkerhet för miljontals kvinnor och flickor i världen. Ett minskat bistånd gör att kriser världen över förvärras och nya krig riskerar att bryta ut, vilket i förlängningen kommer att påverka även oss. För att inte tala om hur många fler människor som drabbas av ökad fattigdom, utsatthet och hunger, säger hon.

Otillräcklig ökning
Totalt gav DAC-medlemmarna 179 miljarder dollar i utvecklingsbistånd under förra året, en ökning med 4,4 procent jämfört med året innan. Biståndet har därmed ökat i faktiska summor, men det är långt ifrån att matcha ökningen av människor i fattigdom och utsatthet. FN beräknar att över 291 miljoner människor är i behov av stöd, en kraftig ökning på bara två år. 2020 var siffran 168 miljoner.

DAC-ländernas bistånd utgjorde 0,33 procent av BNI, det vill säga långt ifrån FN:s mål om att höginkomstländerna ska ge minst 0,7 procent av BNI. De EU-länder som är medlemmar i DAC bidrog tillsammans med 0,49 procent av BNI under 2021, jämfört med 0,5 procent 2020.

Vaccindonationer uppgick till 6,3 miljarder dollar och stod för den största delen av det globala biståndets ökning. Biståndsorganisationer har kritiserat vissa höginkomstländer för att ha köpt in stora överskott av vaccindoser till sig själva, försvårat låg- och medelinkomstländers tillgång och sedan donerat överblivna doser.

Sverige på tredje plats
Sveriges bistånd uppgick till 0,92 procent av BNI 2021. Detta är lägre än 2020 (1,14 procent), men det handlar främst om bokföring. Förra året redovisades en stor kredit som motsvarar flera budgetårs stöd till Gröna Klimatfonden. Enligt OECD DAC:s regler för lånekrediter ska de redovisas i sin helhet samma år som den ställs ut trots att utgifterna i den nationella budgeten är fördelade över flera år. Statens budget för biståndet 2021 motsvarar alltså riksdagens åtagande om en procent av BNI.

Detta innebär att Sverige var världens tredje största biståndsgivare i relativa termer 2021, efter Luxemburg och Norge.

FAKTA
Störst biståndsgivare i relativa termer:
1. Luxemburg 0,99%
2. Norge 0,93%
3. Sverige 0,92%

Störst biståndsgivare i absoluta termer:
1. USA
2. Tyskland
3. Japan

Källa: OECD DAC: https://www.oecd.org/dac/financing-sustainable-development/development-finance-standards/ODA-2021-summary.pdf