Regeringen sänker biståndsbudgeten med nästan en miljard kronor nästa år

Vårändringsbudgeten innehåller två större nyheter vad gäller internationellt bistånd. 1,5 miljarder kronor återförs, pengar som inte gått åt till asylkostnader. Samtidigt flyttas pengar bort från biståndet till att finansiera i integrationskostnader i Sverige.

Regeringen planerar att minska biståndsbudgeten med totalt 975 miljoner kronor för 2024 och 2025. Detta för att täcka ökade kostnader för personer med tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige. I år handlar det om 82 miljoner kronor och 2025 är det 893 miljoner kronor.

När regeringen tillträdde var förutsägbarhet och transparens i biståndsbudgeten argumenten för att frångå åtagandet om en procent av BNI till bistånd och istället ha en fyraårig budgetram. Den fastställda ramen på 56 miljarder kronor ser nu alltså ut att minska med nästan en miljard kronor nästa år.
– Exakt detta, att risken ökar för att pengar tas från biståndet, varnade vi för när enprocentsåtagandet övergavs. Regeringen talade då mycket om den ryckighet som åtagandet orsakade, men nuvarande system verkar inte direkt vara en garant mot det, säger Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, medlem i plattformen CONCORD Sverige.

Enligt en specialregel i OECD:s biståndskommitté DAC kan biståndsgivarländer täcka vissa flyktingkostnader i det egna landet under personers första 12 månader i landet. De kostnader som ökar för ersättningar för tillfälligt skydd gäller personer med längre vistelsetid i Sverige och faller därmed inte längre under biståndsbudgeten. Då har regeringen istället valt att skära ner biståndet med 893 miljoner 2025.

Tidigare i april meddelade regeringen att den skulle återföra knappt 1,5 miljarder kronor till biståndet i vårändringsbudgeten. Det handlar om att Migrationsverket förra året överskattade hur mycket som skulle behövas för att täcka kostnader för flyktingmottagande.

Redan för ett år sedan var det tydligt att prognosen för biståndsklassade asylkostnader var för hög, och CONCORD Sveriges medlemmar uppmanade regeringen att återföra dem.
– Det är bra att medlen nu återförs så att de kan göra nytta för människor i utsatthet, även om det borde ha gjorts för mer än ett år sedan, säger Magnus Walan på Diakonia.

Med återförandet av 1 472 miljoner kronor samt minskningen med 82 miljoner kronor ökar utgiftsområde 7 med 1 343 miljoner kronor i och med vårändringsbudgeten, och uppgår till drygt 57 miljarder kronor. Hade regeringen stått fast vid åtagandet om en procent av BNI i bistånd hade biståndet i år uppgått till 65 miljarder kronor, det vill säga nästan 8 miljarder mer än i vårbudgeten.

Fakta:

Ur vårändringsbudgeten, sid 39:

”Regeringskansliet har den 23 februari beslutat att remittera Utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (se även anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration). Förslagen i utkastet innebär ökade utgifter bl.a. för statliga ersättningar till kommuner och regioner och för etableringsinsatser och etableringsersättning. För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet med 71 200 000 kronor samt för att finansiera ökningen av anslagen, 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2 400 000 kronor och 1:14 Etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare med 8 500 000 kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas anslaget med 82 100 000 kronor.

För 2025 beräknas anslaget minska med 893 000 000 kronor. Kostnaderna klassificeras inte som bistånd enligt biståndskommittén DAC:s regelverk eftersom de personer som omfattas av förslagen har befunnit sig i mottagningssystemet under en längre period än 12 månader.”