Undermålig redovisning av regeringens Agenda 2030-arbete

Regeringens skrivelse om arbetet med Agenda 2030 är så bristfällig att det blir näst intill omöjligt för riksdagen att utläsa vad som gjorts och inte gjorts på det internationella området.

Vartannat år ska regeringen redovisa hur den arbetat med att genomföra Agenda 2030 och samstämmighetspolitiken. Det är riksdagens möjlighet att få insyn och granska regeringens arbete. Men analysen som plattformen CONCORD Sverige har gjort av årets skrivelse ifrågasätter om den ens kan sägas uppfylla det syftet. Plattformen skriver i sin analys: ”Sammantaget är dessa brister i skrivelsen så pass allvarliga att de äventyrar möjligheten för riksdagen och allmänheten att följa upp regeringens politik.”
– Redogörelsen för måluppfyllelsen är så pass bristfällig att det är tveksamt om skrivelsen uppfyller sin funktion som ett ansvarsutkrävande verktyg, säger Peter Sörbom, policyrådgivare på CONCORD Sveriges kansli.

Svagt om det internationella arbetet
Skrivelsen beskriver regeringens politik för att bidra till de 17 Globala målen. För vissa av målen finns det ingen redogörelse alls för det internationella arbetet, och för merparten av målen består den av en eller ett par meningar. I de fallen är det begränsat till utvecklingssamarbetet, trots att samstämmighetsåtagandet poängterar vikten av att andra politikområden än biståndet behöver bidra till en hållbar utveckling. Till exempel framhåller regeringen ofta att näringslivet spelar en viktig roll för att finansiera och bidra till de Globala målen. Men företags potentiella negativa påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat diskuteras inte alls i skrivelsen. Det är förvånande att den stora processen med att anta EU-direktivet om hållbart företagande (CSDDD) inte nämns.

Omvänd samstämmighet
All politik ska bidra till en hållbar global utveckling, och vägledas av ett rättighetsperspektiv, enligt ett åtagande riksdagen har gjort. I skrivelsen hänvisar regeringen enbart till reformagendan för biståndet och utrikeshandelsstrategin, men där är det snarare samstämmighet med svenska intressen som betonas.
– Det är en allvarlig förvanskning av ett åtagande som funnits i 20 år, säger Peter Sörbom.

En bärande del av samstämmighetspolitiken är att identifiera målkonflikter. Sverige har tidigare fått kritik av FN för att brista i den rapporteringen, och årets skrivelse är inget undantag.
– Det här borde vara ett utrymme för regeringen att diskutera avvägningar som gjorts, mellan till exempel vapenexport och hållbar utveckling. Tyvärr har regeringen valt att inte ta upp målkonflikter överhuvudtaget, säger Peter Sörbom.

Länkar:

CONCORD Sveriges analys av skrivelsen:
https://concord.se/analys-av-regeringens-skrivelse-om-genomforandet-av-agenda-2030

Regeringens skrivelse:
Sveriges genomförande av Agenda 2030 

CONCORD Sveriges granskning av Sveriges utvecklingspolitik:
Barometer 2024 – CONCORD Sverige